söndag 25 juli 2010

Vingars slag

En kollega, under tiden jag arbetade i Flygvapnet i slutet av 80-talet, ansvarde för södra Sveriges optiska luftbevakning. Den utfördes av "Tornsvalor", som från sina torn övervakade luftrummet med hjälp av kikare och rapporterade med telefon vad de såg. Detta var ett komplement till den radarövervakning som också skedde. Naturligtvis talar vi om krigsuppgifter. En av platserna där det fanns ett torn, i det gigantiska torn-nätverket, var Pater Noster, där själva fyren var tornet och ett tjugotal lottor skulle vistas på den minimala ön, göra sina pass uppe i tornet och rapportera flygfarkoster som rörde sig i lufthavet. En uppgift som min kollega hade var att varje år besöka och inspektera samtliga torn, även de långt ute i havsbandet. För detta rekvirerades en helikopter och jag hade en stående inbjudan att följa med. Något jag dessvärre aldrig utnyttjade.

Allt detta är historia idag och den optiska luftbevakningen är närmast anektdotisk nu och fyren har inte längre någon uppgift för sjöfarten. I själva verket höll den på att bli skrot för några år sedan, om inte en räddningsaktion hade ägt rum. Fyren renoverades, bland annat på varv i Göteborg och den passerade Hälsö huvud på sin väg tillbaka till sin plats på Pater Noster, bogserad på en pråm.

Fyren på sin pråm, utanför Öckerö

Ända tills för ett par dagar sedan hade jag bara sett fyrplatsen på håll, då den inte är möjlig att angöra med Stella. När vi gjorde vårt sista stopp på årets långseglats, hos våra vänner på Marstrand, blev vi bjudna på en tur i deras båt ut till fyrplatsen för en fika i solnedången. Det var storslaget. En fantastisk plats och en stor upplevelse. En gång bemannades fyrplatsen av tre tjänstemän, som levde här med sina familjer. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men man går ledigt runt ön på fem minuter och den är minst sagt isolerad. När AGA-fyrarna infördes påbörjades också avfolkningen av fyrplatserna och många står helt öde eller har demonterats. I bästa fall driver vänföreningar olika verksamheter och traderar därmed fyrarnas viktiga historiearv vidare.

På Pater Noster förekommer det en del aktiviteter, bland annat vinprovningar, och restaurang. Man kan även sova över där. Våra vänner berättade att man sökte någon som kunde tänka sig att bo där på vintern, eftersom vattenledningarna tenderade att frysa sönder och behövde viss tillsyn. Man skulle kanske undersöka med arbetsgivaren hur de ställer sig, för det är väl min kompetens de vill ha och inte min kropp? Telia hade utmärkt täckning därute så det skulle kunna gå. Skämt åsido, här är några bilder på en fantastisk miljö och ett stycke svensk skärgårdshistoria.
Den mäktiga fyren

Torr- och sjösättningsutrustningen

Bostäder och källare i förgrunden
Fyrmästarbostaden läar oss vid kvällsfikat
Ingången till trappan

Det karaktäristiska fackverket
<><>
<>
<><>
Spygatter i form av lejonhuvuden avvattnar fyrens tak. Regnet strilar ur munnen på dem. Även en fyr på en avlägsen plats skulle vara vacker för 150 år sedan.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar