Runt Anneborg

Jag brukar ta en liten tur, när jag kommer hem från mitt arbete. Det har blivit något av en vana, en "landning" i stillheten, efter dagens stress. Ibland blir den bara runt huset. Jag tänkte ni skulle slå följe med mig på sådan runda.

Vid hörnet, där vi ställer bilen, ligger berget så ytligt att det inte finns någon dränering. Stupröret slutar en bit från marken och det blir därför ett lite fuktigare klimat där och murrevan trivs fint.

Murrevan är söt med sina små blålila blommor

På väg upp mellan huset och boa passerar man en rabatt med kantnepeta, eller kattmynta, som den också kallas. Den blir intensivt blå, när den är i sin praktblomning. Nyper man av blommorna innan den blommat ut kan man få den att blomma om. Då kommer det nya blommer efter ungefär tre veckor.

Pergolan "vaktas" av hortensior. Ännu så länge är de rätt små, men de växer bra och kommer säkert att bli ståtliga.

Denna stolta växt blev plåtad av turister för ett tag sedan

Innanför pergolan breder örtagården ut sig (hette det inte köksträdgård förr?). Förra året sådde vi mangåld, som blev en riktig succé. I år har vi testat med gurka på friland och faktiskt fått några stycken praktexemplar, liksom zuchini. Vi har lite potatis, för sillens och nubbens skull. Sockerärtor och vaxbönor finns också, liksom rabarber. Dessutom de vanligaste örterna. Mynta har blivit en favorit för kära L, som gör te av det på kvällarna.

Mangold finns med röda, gula och vita stjälkar. Den växer snabbare än vi äter den.

Nedanför den örtagården breder stenpartiets mångfald ut sig. Här är det brokigt och det blommar från vår till sena hösten. Nu börjar sensommarblomningen, med dahlior i olika nyanser.

I framkanten växer fetknoppar, backtimjan och gräs. Baktill har vi liljor, jättedaggkåpa och dahlior, några rosor och tokar.

Jag har böjt till lite armeringsnät som tjänstgör som stöd, lite här och där. På bilden nedan ser ni hur vita och röda dahlior börjat blommningen.

Pinocchiorosen har hamnat bakom några dahlior

Nedanför stenpartiet har vi gräs och ut mot gatan en rabatt med rosa rosor och lavendel. Där skördar kära L lavendelblommorna hon använder i lavendelkakorna, som ni kanske läst om tidigare?

Rosor är ju så sköna! Färgen och doften från lavendeln går inte av för hackor heller

När man svänger runt huset, vid glasverandan, kan man njuta av stockrosen. På vintern står julrosorna här, men än så länge blommar stockrosen fint.

Stockrosen är tvåårig och nya måste sås varje år. Vi tar själva fröer och får ibland av vänner

Så kan den lilla rundan runt huset se ut. Efter den är man vanligtvis inspirerad att byta om för lite trädgårdsarbete.

En sak i taget

Idag, när jag kom hem från arbetet, fick det bli en liten stund i trädgården. Jag inriktade mig på att montera klart odlingslådan. När den var klar räknade jag ut volymen och det behövs 3,2 kubikmeter jord för att fylla den. Det blir till att bära, för nu vill vi inte ha någon jord i gruset. Kära L har sett att de rear bärbuskar så det kan hänfa att det blir affär i veckan. På inköpslistan står svarta och röda vinbär samt krusbär. Däremot vet vi inte om det blir fler smultronplantor i år, eller om vi ska vänta till våren kommer med dessa.

Odlingslådan monterad, nu ska den fyllas med jord och växter

Grop-nytt

Under helgen som gått har arbetet med trädgården gått på halvfart, eftersom vi firade av min morbrors 75-årsdag med stort kalas. Tillresta släktingar från Danmark besökte Hälsö fredag och lördag, vilket inte gav något utrymme alls för trädgårdsarbete de dagarna. Jag kunde dock smita iväg på lördag morgon för att köpa reglarna jag behövde till skärmen för björnbäret och jag hade avtalat med Lennart på Öckerö cementgjuteri att, jag skulle komma vid stängningsdags och hämta ett lass natursingel. Resten av lördagen, till sent på natten, var det danskt födelsekalas, med alla de klassiska inslagen.

Direktimporterad, hembakad "kransekage"

Så, idag har vi lagt ut markduken, ställt odlingslådan på plats och skyfflat ut gruset. Skärmen kunde jag tyvärr inte göra klar. Jag måste köpa ett nytt armeringsnät, då det jag hade liggandes inte blev så bra som jag hoppats. Det som återstår är att bygga klart odlingslådan på höjden, göra klart skärmen, lite städning och slutligen ska det planteras, men det tror jag kära L kommer att göra i första hand. Jag är sugen på att ta itu med att återställa den gamla sjöboden. Vi köpte en ny dubbeldörr redan förra året, men som jag berättat tidigare har det inte kunnat bli av.

Markduken klipps till, natursingel skyfflas och hinkas ut

Styv kuling på Hälsö

Idag är det skiddevurna på Hälsö. Vinden ligger och pendlar runt 15 m/s och har pressat upp vattnet en meter. Det är mycket, men bara lite mer än hälften så mycket som vi tidigare upplevt, sedan vi flyttade hit 2005. Eftersom det även regnat en del under dagen och Stellas förtöjningar varit utsatta tidigare fick det ändå bli en kvällspromenad. Att komma ombord på lillbåten gick rätt bra, men att ta sig iland krävde ett hazardartat skutt ner på en såphal brygga. Det gick bra och jag klarade mig helskinnad.

Ekorna i långa viga ligger fint, trots det höga vattenståndet och kulingen

På väg ut till Stella måste jag runda den inre delen av hamnen, för att ta mig ur på konsumbryggan, där Stella är förtöjd. Inne i botten på hamnen kommer inte västanvinden åt lika mycket och dit hade vår svanfamilj tagit sin tillflykt.

Paret har häckat varje år och i år har de fyra ungar (en ville inte vara med i bild)

Stella låg fint och det var tur det. Att gå ombord hade nog krävt en person till, bara för säkerhetens skull. Folk har ju trillat i förr, om ni minns det inlägget. Dock har ryckdämparen på den förtöjningen som jag inte gjorde om gått av. Borde åtgärdat båda när jag ändå höll på.

Styrbords ryckdämpare har gått av, men anars såg det bra ut

Spången mellan den fasta bryggan och flytbryggan var helt horisontell. Känslan att gå mellan bryggorna var ovan och kändes lite vinglig, liksom att gå på den gamla bryggan, som var såphal efter att ständigt bli överskjöld, när vindbyarna sög tag i mig.

En meter högre vattenstånd gör det ovant att röra sig

På vägen hemåt gick jag omvägen om Bastholmen, där det finns förslag om byggnation, i den utvecklingsplan för Hälsös hamnar som kommunen tagit fram. Udden är utsatt för alla vindar och det är anledningen till att jag valt att ha Stella vinteruppställd på Fotö.

Den blå-gula får bekänna färg

Där ligger också en badplats, på en liten landtunga av holmen som Hälsö vänner äger. När jag ser badstegen ångrar jag inte att jag lagt undan badbyxorna för i år. De är dock nära till hands, så sista badet kanske inte är taget.

Inbjudande?

Hemma igen kunde jag konstatera att kära L varit flitig medan jag var ute och roade mig. En stor sats med kardemummaskorpor och två köttfärspajer stod och "glänste" i köket. Jag mortlade kardemumman innan jag gick ut. Räknas det?

Snart ingen grop längre

Jag är nöjd med helgens arbete. Kanske berodde det på att jag fick lite hjälp av en snäll granne. Hon kräver dock en viss uppmärksamhet och dessutom att jag sparkar lite fotboll, efter utfört arbete. Jag tror det gick jämnt upp.

Lite hjälp är alltid välkommet. Snickarbyxor och arbetshandskar, självklart!

Basen till planteringslådan är sammanfogad och resterande delar ska monteras efter att markduken lagts ut. Det tror jag blir nästa helg, för kommande helg firar vi en släkting och det blir därför knalt med tid över för trädgårdsarbete. Stenpartiet är klart och kära L har redan planterat lite smultron. Stolpen för sista skärmdelen är på plats och björnbäret som ska växa i spaljén på skärmen är planterad. Känns som att jag har det mesta under kontroll.

Planken är målade, smultron och björnbär plantarat. Inte så mycket kvar tills det är färdigt.

Invecklat med utveckling

Jag har tidigare skrivit om kommunens utvecklingsplaner för Hälsö hamnar. Den senaste veckan har jag försökt att få mina grannar att avslöja vad de känner och tycker om förslaget. Kritiken och känslorna som framkom gäller, som förväntat, såväl delar av förslaget, som själva arbetsformen. Arkitektfirman som anlitats är en av landets mest renommerade och har erfarenhet av kustsamhällen, exempelvis ett program för Klädesholmen. Kritiken är inte riktad mot val av byrå, det handlar alltså inte om det.

När det gäller förslagets innehåll är det två delar som man främst ställer sig tveksam till. Förändringarna på Bastholmen, som innebär att inga vinterplatser kommer att finnas där, utan båtarna ska ställas upp på Stuvö. Ett stort frågetecken uppstår för Långa viga, då det verkar som förändringarna gäller såväl sommar, som vinterplatser, då bryggor ska anläggas för annat ändamål än det nuvarande. Frågor uppkommer också kring sjöbodarna på Bastholmen. Vad ska hända med dem? Var ska torrsättningsplatsen vara? En annan fråga som har med utvidgningen av Hälsö hamn och Kwia att göra är, var ska alla dessa båtar som ska ligga på de nya platserna förvaras på vintern? Och, eftersom Hälsöbornas behov av båtplatser i allt väsentligt är täckt, var ska innehavarnas fordon parkeras, när man genom förändringarna riskerar att minska dagens parkeringar till antal? Den föreslagna nybyggnationen kommer också att öka behovet av parkeringsplatser, vilket försvårar parkeringssituationen ytterligare.

90 båtplatser tillkommer och ska beredas vinterplats

Det uppstår också frågetecken, som inte har med det arkitektoniska i förslaget att göra. En sådan fråga rör finansieringen. I dag har hamnföreningen, med egen ekonomi och delfinansiering av EU, utvecklat hamnen på ett sunt sätt och har en ekonomi i balans. Kommunalrådet har tidigare, i ett personligt samtal, hävdat att kommunen inte vill äga några hamnar. Här finns en hel del att reda ut, tydligen, då man lätt kan föreställa sig att utvecklingsprogrammet kostar åtskilliga miljoner, även om man undantar bostadsbebyggelse. Att hitta spekulanter till konferenshotell eller spa kan troligtvis vara enklare. Den förmodat höga kostnaden för saneringen av varvsområdet är också en intressant fråga. Om kostnaden i sin helhet ska bäras av de kommande hyresgästerna på området kommer hyrorna att bli påverkade. Helt klart. Finns det ett kommunalt intresse att använda skattemedel till detta?

Vem ska bekosta saneringen av varvsområdet?

Den andra huvudfrågan gäller angreppssättet. I underlaget kan man läsa att samråd skett med de olika berörda föreningarna. Detta har jag ingen full insyn i, men alla Hälsöbor är inte medlemmar i dessa och denna stora fråga berör oss alla. Dem jag talat med har varit överens om att förslaget hade sett annorlunda ut, om man haft möjlighet att bidra tidigt i den kreativa processen. De är inte dumma, Hälsöborna. I mitt tidigare inlägg jämförde jag med hur man i Göteborg gått tillväga vid utvecklingen av södra älvstranden. Varför inte också på Hälsö?

Det är naturligtvis helt omöjligt för mig att få ta del av allas synpunkter och därför kan man med rätta förhålla sig kritisk till min beskrivning. Jag vill därför avslutningsvis framhålla att, många med mig, upplever det mycket positivt att Hälsö kommit i fokus på detta sätt. Mycket i förslaget är bra, rent av lysande. Resten hade kanske kunnat undvikas?

Snabbare

GeoTagged, [N57.60695, W11.78950]

Idag har jag varit på Styrsö. Jag tog mig dit med Styrsöbolagets m/s Valö, men kunde ha åkt med båten på bilden. Den har anknytning till Öckerö. För några år sedan gick en sådan höghastighetsbåt mellan färjeläget på Öckerö och Stenpiren. Det passade inte mina resbehov då, men kära L utnyttjade möjligheten de tre veckor försöket pågick. Idag hade snabbfärjan passat mig perfekt, men det var tyvärr en allt för dyr lösning för Öckerö kommun. Om jag minns rätt skulle det kosta 30 Mkr./år.

Nu börjar det knorras

Jag skrev för några dagar sedan att vi var få som utnyttjade bussfilen, på Torslandavägen. Att det skulle bli någon slags reaktion, när vi är två bilar som cruisar förbi en lång kö, är självklart. Nu börjar det märkas. Varannan bil som kör i bussfältet har inte rätt att göra det, enligt Vägverket och GP rapporterar upprörda känslor hos trafikanterna.

Hälsö hamnar

Idag kunde man läsa lite om kommunens planer för utvecklingen av Hälsö hamnar i Torslandatidningen. Du kan ladda ner tidningen som pdf och läsa på sidan 5 om planerna. Några av våra närmaste grannar blir berörda på ett sätt som jag knappast tror uppskattas av dem. I går, när jag tog min lilla promenad efter att vi kommit hem, pratade jag med några i grannskapet. Det var många frågor som bubblade upp. Det ska bli intressant att se hur den demokratiska processen upprätthålls. I Göteborg har, vid exempelvis utvecklingen av södra älvstranden, medborgarna haft en framträdande roll i att ta fram visionerna och idéerna om hur området ska utvecklas. Media har använts på ett nytt sätt i dialogen med Göteborgarna. I Öckerö damp det ner, utan förvarning, med en kungörelse i GP. Uppdraget gavs till en ganska liten arkitektbyrå den 15 juni i år, strax innan semestrarna alltså. Och nu detta. Mycket låter spännande och är riktigt bra, men kunde det inte gjorts på ett bättre sätt?

Kommer de att få vara kvar?

Efter jobbet

När jag kommer hem händer det ofta att jag slår en lov runt i de närmaste omgivningarna. Med mig har jag i regel en kamera. Ibland glömmer jag att ta den med, men då har jag alltid med mig mobilen och den har en skaplig kamera. I alla fall räcker det för publicering på bloggen. Nedan vill jag försöka dela med mig av hur mina tidiga kvällar sett ut den senaste veckan.

Kära L pysslar i köket

Guldkant på vardagen

Havsmoln i hamnen

I djupet

Efter fisket

Efter regnet

En familjeidyll

Länsa, fast fel sort

I vintras fick lillbåten bekänna färg, då den frös fast i isen. Efter benägen hjälp av snälla grannar och lite experthjälp av Holger, hamnkapten för Stellas vinterhamn, kunde lillbåten räddas ur isens grepp, repareras och efter att fått hjälp med bottenmålningen av Thomas, sjösättas lagom till sommaren började på allvar. Alt var frid och fröjd, till en början. Så en dag slutade länspumpen att fungera. Efter en snabb felsökning kunde jag konstatera att säkringen löst ut. Jag gjorde rent säkringshållaren från ärg, fettade in med vaselin och ersatte säkringen. Pumpen gick, fast på lågvarv. Något var fel. Jag misstänkte att pumpen tagit skada av isen och kylan. Efter att förhört mig lite om pumpar och laddat ner sprängskissen från leverantören, demonterade jag pumpen och plockade isär den. Inga alvarliga fel kunde upptäckas och jag återmonterade därför pumpen och testade igen. Intet liv. Inget annat kvar att undersöka än kontaktorer och kablar. Då först upptäckte jag att den fabriksmonterade strömbrytarens kontaktering hade ärgat så mycket att en kabel gått av! En ny strömbrytare är beställd och bör dyka upp i veckan. Tills dess den är på plats, med nya kontakter, får jag länsa genom att ösa lillbåten når det regnat. Med den senaste tidens myckna regnande är det ingen försumbar uppgift.

Hellre länsa i god vind, än i lillbåten

Risk för köbildning

I dagens GP varnar man för omfattande köbildning, nu när semestern är slut. På 155:an, som vi åker in mot staden, är den förväntade ökningen 40% och därmed störst av alla infartsleder. Vi lämnade Pinan i morse med en färja som avgick 06.40, vilket innebär att vi passerade den värsta biten, utmed Volvo, strax efter klockan sju. Eftersom vi var två i bilen kunde vi använda busskörfältet och passerade en del bilar, som köade i den enda filen som var tillgänglig för dem. Lite onödigt, då vi var endast två bilar i busskörfältet, kan tyckas. Så långt verkar det inte som vi behöver ändra våra resvanor. Det känns skönt, vi går upp tidigt nog ändå. Återstår att se hur det fungerar när vi åker hemåt.

Rapport från gropen

Idag har kära L och jag arbetat vidare med slänten upp mot högsta delen av trädgården. I slänten blir det stenparti. Kära L har visualiserat hur barnbarnen plockar smultron mellan stenarna så hon är högmotiverad och sliter hårt i värmen. Idag fick jag även hjälp med att kapa upp virket till planteringslådan, för vilket det krävdes lite bättre verktyg än de jag har tillgång till. Nu ligger de på strö och torkar, för naturligtvis kom det en skur precis när vi sågade. När de torkat upp ska de målas med Trebitt och monteras samman. Lådan blir som en triangel, med sidor på c:a 2,5 m och ungefär 57 cm höjd.  Lådan tillverkas i "vitt" virke, eftersom tryckt virke är giftigt och därför måste vi behandla virket med något som gör att det står emot väta. Några skottkärror till hamnen med sten blev det också för kära L.

I trädgården ser man tydligt att den är inne i en ny fas. Potatisblasten har vissnat och odlingslådornas innehåll blommar för fullt. Nya blommor är på gång, som gör att hela trädgården ändrar karaktär, från det det skira, ymniga, till det mogna och högresta.

Turister har fotograferat vår Hortensia. Visst är den pampig. Nästa års Stockrosor tittar fram mellan spjälorna

Någonting stort händer Hälsö

För flera år sedan, i samband med att Petters varv upphörde med sin verksamhet, presenterades skisser på hur Kwia skulle utvecklas. Incitamentet var att Benholm, nuvarande ägare av Petters varv, ville ombilda varvets industrimark till tomtmark och bygga lägenheter på varvsområdet. Ja, lite som Eriksberg och Lindholmen. Naturligtvis i vårt eget blygsama format, men ändå.  För att detta ska vara möjligt måste området detaljplanläggas och Samhällsbyggnadsförvaltningen ville då även deltaljplanlägga resten av Kwia, bland annat området i södra delen av hamnen som ligger mycket nära Anneborg. En del var spännande, men en del direkt dumt och det skapade upprorsstämning i samhället. Särskilt på hôvvet, där vi bor. Politikerna försvarade sig med att det bara var skisser, som det inte var meningen att vi skulle sett (!). Det var också en dam på besök på Hälsö vänners årsmöte, i samma veva, och presenterade ett helt galet förslag. Hon ville få bygga två hus på vår badholme - Bastholmen - med bryggor, där båtar kunde lägga till för att köpa (hör och häpna) musselskal som hon skulle slipa och måla på. Husen skulle vara en kombination av butik och bostad. Inte svårt att inse att, när det visat sig omöjligt att sälja musselskalen, det var lika bra att göra hela huset till bostad och vips, så har man ett hus med egen brygga i absolut bästa läge. Voila!

Nu har kunngörelsen publicerats i fredagens GP och från och med i morgon finns det publika utställningar på kommunens hemsida, biblioteket, kommunhuset och även i vår affär. Gissa om vi ska kolla in.

Kungörelse i GP

Trappen

I kväll började jag schakta undan, för att se hur man eventuellt skulle kunna göra trappen, från gropen, upp till högsta nivån i trädgården. Jag hade knappt satt spaden i jorden förrän jag slog i berget. Det blev till att frilägga det först för att kunna se hur trappen skulle kunna gå. Mycket mer än så hann jag inte med, men kära L fick bland annat planterat björnbäret. Bilder kommer.

Uppdatering från gropen

Sedan semestern slutade och jag började arbeta i måndags har det inte hänt särskilt mycket i gropen. Jag har finputsat bärlagret av mackadam med hjälp av laserinstrumentet jag lånat och vi har kompletterat materialinköpet av virke till odlingslådan samt köpt en björnbärsplanta. Kära L och jag har också funderat en hel del på hur anslutningen mellan "gropen" och den översta delen av tomten ska göras och hur vi ska ta oss an den sista, översta delen. Från trädäcket kommer man att ta ett trappsteg ned i gropen, på c:a 15 cm. På andra sidan gropen, där denna ansluter till den översta delen av tomten är det en höjdskillnad på c:a 40 cm. Det behövs alltså någon slags trapp dit upp. Men vilken sort? Tre alternativ övervägs: en i tryckt virke (som harmonierar med trädäcket); en med vanglarna i galvat stål och steg i tryckt virke (snyggare, hållbarare); använda sprängstenen som finns (billigare, mindre arbete med bortforsling av sten. Just nu lutar det åt det sista, sprängsten.

Gropens övergång till den översta delen av tomten, där trappan ska placeras. På bilden ser man björnbäret som ska planteras till vänster, i hålet som är förberett.

Dan före dan

Sista lediga dagen på ett tag. I morgon är semestern slut och tempot i trädgårds- och husarbete går ner. Förra hösten kunde jag dock arbeta ett par timmar varje kväll, i regel. Får se hur det blir med detta i höst. Jag vill gärna få klart allt i det nya trädgårdsrummet, så klart, men jag vill också komma igång med bua. Den inköpta dubbeldörren har stått i förrådet sedan senhösten förra året. Planen var att göra jobbet när värmen kom i våras, men såväl min agenda som snickarens agenda ändrades av yttre omständigheter. Nu är målet att det ska vara klart till jul. Vi får se hur det blir med det.

Dagen för oss präglas annars hittills av städning, medvetna om att första jobbveckan är tröttsam och att vi har lite annat att hinna med på kvällarna. Dessutom vill jag inte väsnas ute, med trädgårdsarbete. Det är ju trots allt söndag. Vi får se om det kanske blir lite makrillfiske längre fram på dagen. Det vore trevligt. Kära L har varit ute och plockat lavendelblommor, som ska användas till att baka lavendelkakor efter receptet som Torslandatidningen fick av henne när de gjorde reportage hos oss. De är populära bjudkakor och har alltid strykande åtgång. En hel del av åtgången står jag för.

Kära L:s populära lavendelkakor

Hårdkörning

De senaste dagarna har såväl kära L som jag arbetat med vårt trädgårdsprojekt. Nu är grundläggningen för det nya trädgårdsrummet nästan klart. Jag inväntar lite mörker, för att kunna väga av ytan med ett laserinstrument som jag fått låna. En stolpsko är på plats för den nya skärmdelen, som ansluter till den som redan är klar. Skärmen är ett armeringsnät i en träram. På den nya tänker vi spaljera björnbär, på den befintliga blir det troligtvis murgröna, som även ska få klänga på pergolan. Av stenen och jorden vi grävt fram blir det ett nytt stenparti, i den översta delen av trädgården.

Marken förbereds. På mackadamen läggs en markduk, när det är plant.

För att göra grundläggningen har vi kört hem tre ton fin mackadam idag och skyfflat ut detta. När odlingslådan är på plats ska vi lägga ut lite trampstenar och pricken över i blir att fylla upp med natursingel. Den dagen ser vi fram emot.

Stenen och den siktade jorden återanvänds i ett nytt stenparti.

Den sten som inte går åt kommer vi att kärra till hamnen, där vi fått lov av hamnföreningen att lägga den. Hittills har vi kört bort ungefär 30 skottkärror, men det blir säkert 20 till.

Vad som ska odlas i den nya odlingslådan är inte klart. På bilden är det några av våra befintliga, av pallkragar, som skymtar

Ny sida på bloggen

Jag har lagt till en ny sida, eller flik, på bloggen: Anneborg. Ni ser den under bloggens namn, tillsammans med de övriga flikarna. Jag skriver ofta i bloggen om vårt hus Anneborg och tänkte därför ha en liten presentation lättillgänglig för läsare.

Ett steg närmare

Under några dagar har vi fokuserat på att komma framåt, när det gäller planeringen av den övre delen av tomten. Exakt hur det kommer att bli är för tidigt att säga något om, men nu har vi röjt upp det område som vi i rivnings- och byggfasen av vårt hus fyllde upp med allt möjligt: sten, skrotbetong, betongtegel, sand och jordmassor. Visionen var då att bygga ett mindre hus på den delen av tomten. Så blev det inte av olika skäl och därmed blev inte heller den delen optimal för det nya syftet, nämligen som trädgård. Nu är det som sagt röjt och det projektet påbörjades redan i höstas, då jag gjorde trädäcket där. Det känns bra att ha kommit ett steg längre.

Färdigröjt och de minsta stenarna som plockats och sållats läggs tillbaka som mackadam. Ytterligare 10 cm behövs innan markduken läggs ut.

Under upprensningen har jag siktat fram knappt två kubik jord och dessutom fyra fraktioner med sten och betong. Betongen ska till tippen, det mesta av stenen ska kärras ner till hamnen, där jag fått lov att tippa stenen. Småsten som siktats bort från jorden åker tillbaka i hålet, som ändå ska få ett dränerande lager mackadam i botten och därefter ska en odlingbädd snickras på plats. De största stenanrna ska användas som trapp- och trampstenar samt i ett nytt stenparti. Slutligen lägger vi på natursingel runt odlingsbädden. Det är yterligare några detaljer som ska komplettera det hela, som en fortsättning på avskärmningen mot parkeringen och en trappa mot den högsta nivån på tomten, som gränsar mot Fyrvägen. När vi är framme där, är trädgården färdig. Men vi får säkert fler idéer.

Parallellt med detta Har kära L jobbat med ett annat projekt - en gammal cafémöbel, som sett sina bästa dagar. Den har blästrats av med högtryckstvätten, stålborstats och därefter målats vit. Det blev riktigt bra. Små möbler, här och där i lä eller sol, är trevligt.

Färdigt för tippen, men nu som nytt

Upp i rök?

En skröna, som vi hört några gånger, är ganska mustig och komisk. Händelsen bör ha utspelats någon gång på första halvan av förra seklet. Så här var det:

I ett hus nära vårt bodde en fiskare och hans familj. Fisket bedrevs på Nordsjön och man landade fisken i England. Hem kom besättningen till jul och midsommar. Vid en av fiskeperioderna behövde ommen (den murade bakugnen) repareras och fiskarhustrun beställde och fick arbetet utfört av en murare, som bodde precis vid hûvvet. När fiskargubben kom hem och fick se att ommen var lagad blev han orolig. Han hade nämligen gömt ett helt års förtjänst från fisket bakom en lös sten i murverket. När han fick huggit upp och lossat på stenen fanns pengarna ingenstans att finna. Mäkta förgrymmad sökte han upp muraren, som förnekade någon som helst kännedom om några pengar och menade, att hade det funntis några, så hade de nu brunnit upp, om de var borta. Fiskaren hade inget att sätta emot, vad skulle han göra. Hela byn talade om detta, vilket var en nesa för fiskaren. En tid senare kom muraren med en sprillans ny båt. Den döptes av byborna till Ommbåden.

Oftast är skrönorna roligare än den sanna historien. Eftersom jag fått huset utpekat kunde jag fråga en granne, vars farfar hade ägt det aktuella huset, om hur det förhöll sig med saken. Han bekräftade i princip historien. Fiskaren var hans farbror och händelsen hade slutat i tinget, dock utan någon uppgörelse. Båten hade kalats Bagommbåden.

Ommbåtar?

Kvällspromenaden

Idag blir det ett bildreportage från vår kvällspromenad. Hoppas ni njuter lika mycket av bilderna som vi. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Mot väster, från Korsskära

Mellan Knippla och Hyppeln

Vid Burö

Ljungen i blom på Stuvö vale

Knippla i skymmningen

Hälsö övre

Vid skäret