Grattis alla mammor

Idag flaggar vi för alla mammor

Bryderi och broderi

Idag har vi två bilar. Lillbilen är en miljöbil som tar oss till och från jobbet. Den större bilen, som har dragkrok, har tjänstgjort som "traktor" de senaste sex åren och varit guld värd under alla stora projekt. Nu när det bara är småprojekt kvar så skulle vi klara oss utmärkt med bara en, lite mindre bil. Det skulle underlätta, dels med en nyare, dels med endast en bil, att äga och sköta.

Fyra krav är uppställda: dragkrok, automatväxel, motor/kupévärmare av bränsletyp samt miljöbil. Dragkroken behövs, eftersom vi har släpkärra och lillbåten ska ju också upp och i med jämna mellanrum. Motorvärmare vill vi ha, efter två kalla vintrar på färjan. Automatlådan för trafiksäkerhetens och komfortens skull. Miljökravet är väl självklart idag.

Det visade sig bli rätt så få bilar som uppfyller dessa fyra krav och veckan har ägnats åt att besöka ganska många återförsäljare av olika bilfabrikat, bara för att konstarera att det inte höll hela vägen. Det visade sig också att man är hårt drabbad av tsunamin i Japan. Japan är värdsledande på tilllverkning av automatlådor och även väldigt mycket elektronik tillverkas där. En bilhandlare kunde inte överhuvudtaget lova ett leveransdatum och då känns det rätt meningslöst att beställa. Resultatet har blivit sena kvällar och stor frustration över att inte komma framåt.

Nu stundar snart helg, med mors dag. Trevligt, i och för sig, men på lördag är det städdag i hamnen, så där "rök" den helgen kan man säga och jag både vill och måste se till att få något gjort i boden, nu när det projektet har startat. Det får bli en timme då och då. Inte lär jag komma hem tidigare i morgon heller. Vi har minst tre lite längre ärenden att utföra på vägen hem. Bland annat ska vi köpa färg åt en granne som köpt en träbåt. En eksnipa på nästan tio meter, som ska renskrapas och behandlas från grunden. Genom husbygget har man ju en del kontakter och bra rabatter och därför erbjöd jag mig att skaffa färgen åt honom. Det ärendet gör jag gärna, då det är en riktigt trevlig granne. Sa jag att han snart är pensionär, grannen?

Häromdagen passade vi på att hälsa på lillbettan och Hedvig. Det kändes som hon börjar känna igen oss. I varje fall log hon stort mot oss och vi hade en trevlig liten stund, innan vi fortsatte färden hem. Vid besöket fick vi ett litet minne från Hedvigs dop, som skedde annandag påsk.

Tackkort från Hedvig och hennes mamma och pappa

Minnet är kort?

I det nyss genomförda omvalet till Regionfullmäktige var det särskilt intressant och spännande att se hur valmanskåren i Öckerö skulle bemöta majoriteten, som bland annat lagt ner gynmottagning, ungdomsmottagning och Rehab. Inte heller kan man säga att kommunikationerna har varit särskilt bra. Eller ambulanstransporterna (ni minns väl den tragiska olyckan, där lille Max omkom). Du kan läsa hur Hälsöborna röstade här och väl "där" kan man lätt navigera till andra öars resultat, eller andra kommuners.

Omvalet kostade visst 100 miljoner att genomföra och vi fick en situation där ingen av sidorna har egen majoritet, utan måste söka stöd över alliansgränsen. S, V och Mp, som hade fler röster än Allianspartierna, sökte samarbete med sin gamla partner i regionen - Fp - men de meddelade igår att en röst på dem var bortkastad. De vill inte vara med och ta ansvar för Regionen. Istället hamnar nu Västragötalandsregionen i en mycket bekymmersam politisk situation.

För mig, som intresserad åskådare, är det märkligt och obegripligt att man även efter ett val fortsätter att manövrera politiskt, med motiveringen att man inte tror att man får genomslag för sina frågor. Hellre veta säkert, alltså?

Konsekvensen blir nu troligtvis att SD blir vågmästare och därmed får utrymme för sin politik.

Grannfröjd

På teve kan man se ett program som heter "Grannfejd". Så är det inte här. Tvärtom, snarare. Är det något som utmärker våra grannar så är det en genuin värme och hjälpsamhet. Därför ska det bli extra kul att uppvakta Arne, som fyller 80 år på söndag. Arne har bland annat gjort flera makrilldörjar åt mig. Jag bara fick dom, när han såg vad jag hade. Inte för att jag kan säga att det betytt så mycket för fiskelyckan som för en annan slags lycka, som sitter någonstans i bröstet.

Grattis på högtidsdagen, Arne

Projektdags

Jag har sedan länge haft planer på att göra en entré på västra sidan av boden, alltså mot den lilla terassen på norra sidan om huset. En dubbeldörr är inköpt och har stått och väntat på mig sedan dess. Första etappen blir att göra en liten altan och trappa, som ska förbinda terassen med boden. Blommor och en del av jorden är tillvaratagna.

Mellan boden och terassen blir det trappa och altan

Jag gjorde en liten skiss idag, för att få ut måtten till trappan. Helst ska det vara 17 cm i steget, på en trappa utomhus, men det klarar jag inte. Det blir 21 cm, men jag har inte något alternativ. Mellan huset och den låga rabattmuren i förgrunden blir det ett plank med en grind i. Den håller jag på och funderar på förtfarande. Vi får se hur lösningen blir.

Skissen. Total steghöjd till färdigt golv i boden är 105 cm.

Konferens någonstans

Under två dagar har vårt hus förvandlats till Anneborgs konferenspensionat. Det var kära L som hade inviterat ett professionellt nätverk, knutet till hennes jobb, på en kväll - till - kväll-konferens. Förberedelserna var omfattande och bland annat hade 3 kg färska räkor beställts hos "Jönsson", som nu mera inte är Jönssons fisk, utan Göteborgs Norra Skärgård Delikatess AB, eller bara GNS. Torslanda-Tidningen hade ett litet reportage om detta nyss. Kära L kom hem från "Jönssons" (det kommer nog alltid att få heta så) och var mäkta imponerad över alla burkar från när och fjärran, med delikatesser i, som nu fanns i butiken.

Tillbaka till konferensen: när jag kom hem från jobbet, den första konferensdagen, hade nätverket vallats runt den "lilla rundan", som vi kallar promenaden runt byn och skulle precis börja smaska i sig räkorna. En brittisk deltagare var tydligen inte så imponerad av "jönssons" räkor, vilket innebar att det blev några över till undertecknad. Efter avsmakning kunde jag konstatera att den öbon inte visste vad hon gick miste om. Dag två, när jag kom hem, låg det gula, rosa och blå post-it-lappar över hela matbordet och blädderblocksblad låg i travar, med mål och annat nedskrivet. Verkar som de arbetat när de var här och kära L var nöjd.

Jag får nog testa det konceptet själv någon gång.

Projektet

Nästa projekt är på gång. Äntligen! Det är alltså dags att ta sig an den gamla boden, som för länge sedan stod längs ner i sydvästra delen av tomten och då troligtvis fungerade som sjöbod/brygghus. Boden flyttades till sitt nuvarande läge någon gång efter 30-talet. På hälsö vänners hemsida finns ett flygfoto från den tiden, där man kan se bodens gamla placering. När vatten och avlopp byggdes ut i början på 60-talet och bron mellan Öckerö och Hälsö byggdes av all sprängsten som blev över, skaffades det bil och boden blev garage. Resterna av ett utedass fanns kvar när vi tog över Anneborg och på motsatta långsidan, mot Fyrvägen, finns fortfarande två gamla dörrar. Garageporten mot öster har alltså inte funnits från början.

Det som ska hända nu är att boden delas av i två delar. Den delen som vetter mot uteplatsen kommer att få en liten altan och en dubbeldörr. Uteplatsen och uterummet knyts ihop med en trappa och kommer att bli en bra tillgång till uteplatsen, som har kvällsol på sommaren. Etapp ett blir att göra trappan och den lilla altanen. Nästa etapp blir att göra om fasaden och montera dörren. Etapp tre blir mellanväggen och ett nytt golv. Idag är det betong och det kommer att bli klinker när det är klart. Förhoppningsvis i höst. Men det sa jag redan för två år sedan.

Sedan är det väl färdigt?

Nej, jag har köksingångstrappan mot norr och altanen mot söder kvar. Bägge dessa ska beläggas med skiffer, men hur och när? Trappan ska få smidda, galvaniserade trappräcken, är det tänkt.

Helgen som gick

Helgen bjöd på ostadigt väder och omval till regionen. Trots regnskurarna fick vi gjort en del i trädgården och det hela artar sig rätt så bra nu. Tyvärr började helgen inte så bra. Lillbilen fick ett "spel" i fredags (och gissa vilken fredag det var - den 13:e!) och står på verkstad. Dom faller på fredag.

I morgon kommer Reidar för att ta sig en titt på bua, som ska delas i två rum. Det mot uteplatsen blir ett trädgårds- eller uterum och det mot parkeringen ett trädgårdsförråd. Nytt projekt på gång alltså.

Slutet på helgen blev positiv, ur upplevelsesynpunkt - vi såg ejderungarna för första gången. Fullt av små dunbollar. De granna hannarna drar nu ut till havs och sommaren har börjat. I veckan kommer Stella till hemmahamnen, om allt går planenligt, och det är väl också ett sommartecken.

Entusiast

Ett blomhav

När man passerar bron från Hönö till Öckerö och tittar västerut kan man ibland se två sportflygplan i en trädgård, en bit ut på Bora. Jag har länge tänkt ta en närmare titt på dessa och häromkvällen, efter ett kvällspass hos Stella blev det av. Väl där blev det något helt annat som fängslade mig. I grannhuset bor nämligen en trädgårfsfantast som genom ett långsiktigt och måmedvetet arbete förvandlat berget till en oas av saxifraga, taklök och andra växter, som kan överleva i den karga miljön. Eftersom Kära L inte var med då blev det ett extrabesök med pratstund igår.

Lika förvånad varje gång

När jag kommer till Stella, efter en lång vinter, är den första tanken jag slås av att hon blir sig aldrig lik igen. Så matt, så skiten. Långa svarta lodräta streck, vida varje spygatt. Kommer hon i sjön i år? Samma tankar varje vår.

Ändå, efter en tvätt, polering och vaxning, är det en helt annan båt. Även i år blev jag nöjd. En halv båtsida kvar och hon är klar för sjösättning 2011. Mycket jobb återstår efter sjösättningen, men det är ju trots allt det som är den stora dagen D.

Reflexerna sitter där de ska

Doctors orders

För tredje gången, sedan december, har jag ont i ryggen. Denna gång med typiska ischiasbesvär. Så idag, på arbetet, vek sig plötsligt benen och en olidlig smärta blixtrade till i ryggen. Min planerade lilla kvällsttur till Stelle byttes mot ett besök på vårdcentralen. Antiinflammatoriskt och muskelavslappnande i tio dagar. Eventuellt i kombination med besök hos sjukgymnast. Funderar på ett besök hos Jun, som bor här på Hälsö. Hon är en ytterst välutbildad kinesisk sjukgymnast. Kan vara värt att testa, eller hur.

Vårbruket i full gång

Är det något som kännetecknar den gångna helgen så är det att det nu bedrivs arbete på alla håll och kanter. I trädgården är det full fart, inte minst på ogräset. För varje dag som går så händer det något nytt och det är spännande att se vad som klarat den stränga vintern. Vinet verkar ha klarat flytten. Hoppas att den nya, soliga platsen passar bättre än den förra.

Stella har fått besök och efter en ordentlig tvätt såg hon rätt bra ut, men det behövs en omgång med polish också innan hon får godkänt för vaxning.

Vår gästlägenhet står klar för sommarsäsongen och en ny säng är på plats. Det blir nog lite kompletterande inköp av byrå, eller liknande också. Sedan får det nog vara bra.

Eventuellt kommer jag att dra igång nästa projekt, dvs "sjöboden". Den kommer dock inte att bli klar förrän i höst, även om jag börjar nu. Det är nog för stort för att hinna med innan semestern.

Utöver allt arbete har det varit tid för umgänge också. Lördagkvällen var fantastisk med perfekta grillförutsättningar. En hellyckad kväll, som därför blev lite sen. Men vad gör väl det, när man får njuta av årets första riktiga sommarkväll. När kära L och jag vandrade hemmåt i natten var det fortfarande ljummet ute. Idag har vi varit inne i stan på syskonbarnets kalas, och njutit av att sitta i en vacker blomning. En mer perfekt avslutning på helgen är svår at komma på.

På vägen hem möttes vi av en helt fantastisk solnedgång. Vi stannade en stund på Tjolmen och njöt av den.

Solnedgång vid Tjolmen

Fruktträdgården

Nu är den klar. Nästan, i alla fall. Det som återstår är att göra om stolparna till ärtspaljén, göra ett trappräcke vid stentrappan och lite pyssel med kall-komposten. Ingenting, nästan. Om man tänker på allt slit som det varit, sedan vi började bryta marken på sten, lägga murar, bygga terasser, köra bort stenskrot etc. Nu dröjer det några år, innan allt nyplanterat vuxit till sig och börjar ta form. Det ser lite tomt och "stenigt" ut just nu, men det får vi väl fixa på något sätt.

När det vuxit till sig blir det fint. Här kan man ställa krukor och annat på gruset. Ett fågelbad, kanske?

Pricken över i skulle vara en flaggstång. Kära L säger att jag kan önska mig en när jag fyller jämnt, om nästan två år. Varför vänta så länge?

Den stora trekantiga bädden har vi faktiskt inga bestämda planer för ännu. Lite idéer bara, än så länge. Jag tycker väl att fruktträdgårdstemat ska få styra lite. I örtagården har vi år en nykomling - sparris. Kära L har varit så sugen på en sparrisbädd och nu blev det plantor från skåne. Dyrt var det. Hoppas de klarar sig.

Smultronen kommer fint. Kronjuveler i fruktträdgården.

Bilderna togs med trelefonen denna gången. Så ni inte tror att det var den nya, fina kameran ;-)

Barnbarnshelger

Annandag påsk var det dop för lilla Hedvig. Hon skötte sig bra, förutom att hon somnade när prästen pratade. Det kan ha hänt morfar också någon gång, tror jag. Nåja, det blir ett partikst MVG för Lilla H. Det blir det för faddrar och fadderhjälpredorna Torsten och Klara också. Torsten var lite besvärligare när Klara döptes. Glömmer aldrig hur han avbröt prästen mitt i ceremonin med "Prästen! Har du några leksaker?" Det hade inte prästen, men Torsten är påhittig. Det finns många bra ställen att hoppa ifrån i en kyrka. På lilla H:s dop var det dock ordning på Torsten, som sagt.

Klara och Torsten hjälper prästen med förrättningen

Ingen risk att det kunde bli fel, med den kollen

Efter den traditionella, men trevliga ceremonin i kyrkan fortsatte festligheterna med en läcker buffé hemma i Hällsvik. För tillfället hade man lånat en trevlig lokal i byskolan där. Det fantastiska vädret, den goda maten, trevlig stämning och inte minst - en fantastisk tårta från våra vänners bageri, som pricken över i, gjorde det hela till en hellyckad dag. Nu heter flickebarnet Hedvig Klara-Fina. Fina efter sin mamma, Josefin.

Ingen tog av huvudet. Kan undra varför?

Efter några få arbetsdagar var det så dags för barnbarnshelg igen. Hela familjen från Norge på besök. Atle blir mer och mer lik far sin. Det var knappt någon som vågade vara barnvakt åt honom när han var tre, fyra år gammal. Det hände alltid något. Det verkar som om Atle tagit upp den vanan, eller vad sägs om att köra moped och ramla?

Mitt i prick, men bara ett skrubbsår. Hjälm?

Minstingen växer så man ser det. Eller så är det för att det hinner gå en månad eller två mellan varven. Axel är betydligt mer godmogen än bror sin. Det ser man nästan. Han är mer som far sin är nu när han är stor.

Två fina gossar

För en gång skull kunde vi ha en söndagmiddag med bägga barnen och deras familjer. Jättekul och roligt att kusinerna fick en chans att träffas, även om lilla H var lite reserverad.

Kusinträffen

In emellan försökte jag få lite gjort i fruktträdgården. Det mesta är klart nu och ett lass natursingel ska till för att få ytan klar. Jag ska göra om stolparna för spaljén, för jag blev inte nöjd med resultatet och kall-komposten ska färdigställas. Sedan är det klart. Hela trädgården. Då ska den "bara" skötas.

En trädgård ska skötas också. Här sköter kära L rosorna

Nästa helg blir det Stellas tur, om inte det fortsätter att snöa, vilket det gjorde igår och idag. Dock är det lite tveksamt med sjösättning, då "konsumbryggan" ännu inte är klar och det därför inte går att komma till och ifrån vår båtplats landvägen.