tisdag 30 november 2010
Ständigt ihopkopplad
En av mina kontakter på twitter är kommunchef i Katrineholm. Han är också en driven användare av sociala medier och har på ett systematiskt sätt, med teknikens hjälp, optimerat sina kanaler på ett intressant och imponerande sätt. Jag rekommenderar alla som är beroende av, eller tycker att sociala nätverk är bra hjälpmedel i det dagliga (jobb-)livet att läsa hans blogg. Speciellt det här inlägget, där Mattias Jansson, som han heter, beskriver hur han arbetar med dessa verktyg. Det kan kännas som en hög tröskel in i denna värld, om man inte redan är användare. Det behöver inte nödvändigtvis vara avskräckande. Man kan börja i liten skala, med ett par av tjänsterna, och fortsätta i takt med att man själv utvecklas.
måndag 29 november 2010
Hörs vi?
Jag läste i GP att allt fler Stockholmare tar plats i de församlingar besluten fattas och övriga får finna sig i ett minskat inflytande. Västsvenskarna blir allt mer sällsynta. Det framgår inte av artikeln om stockholmarna är infödda eller inflyttade. Är exempelvis Carl Bildt från Stockholm eller från Halmstad?
Jag kan tänka mig att det även är så på det lokala planet. Öckerö kommuns kommunalråd är göteborgare och minst en nämndsordförande är det också. En av kommunrevisorerna är från Halmstad. Jag vet faktiskt bara säkert att en nämndsordförande är infödd fotöbo, men det får vara osvuret. Bland ledamöterna lär det vara många inflyttade. Frågan är dock om det har någon egentlig betydelse, för att kunna företräda en viss politik eller ideologi.
Kommunen har dock ett landstingsråd, Jan-Åke Simonsson och Olle Ludvigsson, som är EU-parlamentariker, är från Hälsö. Så nog hörs våra röster över nejden.
Jag kan tänka mig att det även är så på det lokala planet. Öckerö kommuns kommunalråd är göteborgare och minst en nämndsordförande är det också. En av kommunrevisorerna är från Halmstad. Jag vet faktiskt bara säkert att en nämndsordförande är infödd fotöbo, men det får vara osvuret. Bland ledamöterna lär det vara många inflyttade. Frågan är dock om det har någon egentlig betydelse, för att kunna företräda en viss politik eller ideologi.
Kommunen har dock ett landstingsråd, Jan-Åke Simonsson och Olle Ludvigsson, som är EU-parlamentariker, är från Hälsö. Så nog hörs våra röster över nejden.
söndag 28 november 2010
Människan är en social varelse
Igår var vi i Mölndal på en liten släktträff. En av kära L:s morbröder är särbo med en spännande kvinna. Utöver att hon är en driven egenföretagare och alt i konserhuskören, bor hon i ett kooperativ. Kooperativ? Flum, kanske ni tänker - inget kan vara mer fel.
Redan när husets byggnation planerades involverades de blivande hyresgästerna i kooperativet i byggprocessen. Deras engagemang och täta kontakter med byggjobbarna ledde till ovanligt låga byggkostnader, vilket lett till låga boendekostnader. Tre eldsjälar var på bygget dagligen och varje fredag bjöd de blivande hyresgästerna byggjobbarna på fika och snackade om vad som varit och vad som skulle bli. Det blev 42 lägenheter med god standard och en massa trevliga gemensamma utrymmen. Vad sägs om eget gym på 11 våningen med utsikt över soluppgången, eller en jätteterass, där uppe i det fria. Gästrum, bastu, yacuzzi, stort sällskapsrum för pilates, biokvällar, gemensam matsal med plats för 60 pers m. m.
Efter en välkomstdrink och förrätt pausade vi och gick husesyn i hela det 11 våningar höga huset. I bottenvåningen satt ett tjugotal boende och drack glögg. Stämningen var varm och trevlig. Efter att tittat på allt det jag räknat upp ovan och lite till, var det dags för mera mat och trevligt umgänge. Det var en väldigt annorlunda middag, med nya spännande intryck. Den som är intresserad att läsa mer kan kolla in kooperativets hemsida: Bo i gemenskap (BiG). Hade vi inte bestämt oss för Hälsö redan så...
Idag var det den stora dagen för vårt barnbarn och vi hade fått äran att ordna barnkalas. Det lär inte hända varje år, med ett barnbarn som inte bor i Sverige. Vi har glatt oss väldigt mycket och hoppas att han hade en toppendag.
Medan storebror tog hand om sina gäster och bjöd på farmors köttbullar med pasta, lasagne och julmust, tog den nye lille killen ståhejet med ro och var mest förundrad över alla lampor i fönstren - alltså julstjärnorna.
Före kalaset hade jag en nära-döden-upplevelse. För ett par veckor sedan gjorde en granne mig uppmärksam på att en takpanna högst upp på taket, precis under nockpannan, hade hasat ner. Det är rätt allvarligt och måste åtgärdas. Vanliga arbetsdagar är det dock kolsvart när vi kommer hem och förra helgen gav inget tillfälle. Vädret har ju också varit lite avskräckande. Men nu ansåg jag att det inte kunde vänta längre. Jag klädde mig varmt efter alla konstens regler, tog på det bästa par kängor jag har och hämtade en stege. Det var snorhalt på taket, blåsigt och svinkallt. Jag var riktigt, rigtigt rädd. Det gick inte att få fäste med skorna utan jag fick hålla mig där det gick och dra mig fram på takåsen. Efter en del bök fick jag takpannan på plats igen och fick backa tillbaka till en plats där jag kunde resa och vända mig. Till slut var jag nere i ett stycke, men vilken pärs. Därefter var det förberedelser för kalaset och i kväll har det diskats. Man kan säga att det räcker för idag.
God natt, alla bloggvänner!
Redan när husets byggnation planerades involverades de blivande hyresgästerna i kooperativet i byggprocessen. Deras engagemang och täta kontakter med byggjobbarna ledde till ovanligt låga byggkostnader, vilket lett till låga boendekostnader. Tre eldsjälar var på bygget dagligen och varje fredag bjöd de blivande hyresgästerna byggjobbarna på fika och snackade om vad som varit och vad som skulle bli. Det blev 42 lägenheter med god standard och en massa trevliga gemensamma utrymmen. Vad sägs om eget gym på 11 våningen med utsikt över soluppgången, eller en jätteterass, där uppe i det fria. Gästrum, bastu, yacuzzi, stort sällskapsrum för pilates, biokvällar, gemensam matsal med plats för 60 pers m. m.
Efter en välkomstdrink och förrätt pausade vi och gick husesyn i hela det 11 våningar höga huset. I bottenvåningen satt ett tjugotal boende och drack glögg. Stämningen var varm och trevlig. Efter att tittat på allt det jag räknat upp ovan och lite till, var det dags för mera mat och trevligt umgänge. Det var en väldigt annorlunda middag, med nya spännande intryck. Den som är intresserad att läsa mer kan kolla in kooperativets hemsida: Bo i gemenskap (BiG). Hade vi inte bestämt oss för Hälsö redan så...
Idag var det den stora dagen för vårt barnbarn och vi hade fått äran att ordna barnkalas. Det lär inte hända varje år, med ett barnbarn som inte bor i Sverige. Vi har glatt oss väldigt mycket och hoppas att han hade en toppendag.
 |
| Blått är flott! |
 |
| En liten plutt på kalas |
God natt, alla bloggvänner!
torsdag 25 november 2010
Vart tog malarian vägen?
Efter förra årets vinter, som gick till historien som en av de snörikaste och kallaste på mycket, mycket länge, såg jag fram emot en rad år med milda vintrar. Icke! Redan kan jag konstatera att november är betydligt kallare än förra året. Och nu detta! Har ni hört talas om den Nordatlantiska oscillationen - NAO ? Den är inne i en negativ fas. Vem är inte det! NAO har kommit tidigare och mer än förra året. Jag säger bara IDE och det är ingen förkortning.
Så till något roligt - Sonen med famil är här på Hälsö. Två små barnbarn att gosa med.
Så till något roligt - Sonen med famil är här på Hälsö. Två små barnbarn att gosa med.
onsdag 24 november 2010
På söndag missar vi årets event!
Medan vi kör lekar och fiskedamm för lill-Atle, som fyller tre, spelar Linus Svenheimer för Göteborgs Lucia. Detta går av stapeln klockan 11.30 i Nordstan, på söndag, som sagt. Linus har en riktigt lång musikerkarriär bakom sig, trots den relativt låga åldern. Vi har följt honom sedan han var en liten cymbalist, via Arméns trumkår, Idol och musikstudier i Hollywood (sug på den), till fullblodsproffsig entertainer. Ni som lyssnar på Radio Bandit har säkert hört hans livespelningar i studion.
Linus är yngste sonen till våra goda vänner på Marstrand. Ni som följt Stellas loggbok i sommar minns kanske vår tripp ut till Hamneskär. Det var med våra goda vänner det. Åk in till Nordstan och titta på Luciorna och Linus. Bättre söndagsutflykt får man leta efter. Jag kan bara komma på en - barnbarnets födelsekalas.
 |
| Linus i förgrunden, Valborg 1993 tror jag |
Bara en dröm?
Alla seglares dröm är att göra en långresa. För min egen del handlar det inte nödvändigtvis av en resa jorden runt, men det där äventyret - segla mot horisonten. Uppleva de ändlösa vidderna, stjärnhimlen ute på oceanen. Kära L har inte denna längtan och våra långresor har hittills aldrig passerat Skagens rev. Efter att ha läst hur det gått för ett par som vi känner lite ytligt känns det plötsligt som en ouppnåelig dröm. Ni får läsa den dramatiska berättelsen i GP, medan jag tar en glögg och begrundar mitt öde. Det kunde varit värre.
tisdag 23 november 2010
Förbryllande kö
På vägen hem idag stannade trafiken helt oväntat upp redan vid Oljevägsmotet. Bägge filerna, det vill säga även "gräddfilen", rörde sig oändligt långsamt. Efter en evighet blev vi ståendes helt still, i höjd med ICA Maxi i Amhult. Så småningom började det röra på sig och när vi kom ut på Hjuviksvägen stod där två polisbilar och blinkade. Den ena hade satt ut en olycksskylt, men av någon olycka såg vi inget spår. När vi så småningom kom till färjan kollade jag GP på nätet och fick svaret. En buss hade fattat eld och blev helt övertänd. Inte så konstigt att det påverkade trafiken. Hade vi lyssnat på radion hade vi säkert fått reda på det hela, men vi satt och lyssnade på en talbok, i vår egen lilla värld, med kaffe i muggen. Jag blev väl lite otålig till slut, men kära L tog det med ro. Det tog nog ungefär två timmar, istället för en, att komma hem.
söndag 21 november 2010
Befängt
Jag ska inleda med att jag kan uppfatas som partisk i detta inlägg. Mellan år 1996 och 2000 arbetade jag på Bostads AB Poseidon. Det bolag som kanske fått utstå mest spott och spe under den granskning som Uppdrag granskning och övrig media usatt de kommunala bolagen i Göteborg för och som lett till det fördömande epitetet "Den korrupta staden".
I dagens GP kan man läsa att Hyrestgästföreningen (HGF) inte vill att hyresgästerna ska betala för fastighetsägarnas slarv. I ett pressmeddelande skriver HGF att..."De missförhållanden som förekommit hos de kommunala bostadsbolagen i Göteborg ska självklart inte betalas av hyresgästerna. De ska givetvis hållas skadeslösa". Tyvärr går det inte att hitta pressmeddelandet på HGF:s webbsida, trots att det är utskickat till media, så jag refererar till citatet i GP.
Innan jag går in på HGF:s krav ska jag vrida tillbaka klockan till tiden då jag arbetade i Poseidon.
När jag började min anställning 1996 var 2 000 av 27 000 lägenheter tomma! Det fanns fortfarande statliga räntesubventioner och utan dessa hade bolaget inte varit lönsamt. Ett enormt förändringsarbete inleddes för att åstadkomma den strukturomvandling som var nödvändig, eftersom räntesubventionerna skulle avskaffas på en treårsperiod. Tidshorisonten var fyra till fem år för att lyckas med strukturförändringarna. Det gjorde bolaget, men totalt 800 personer fick lämna sina jobb. Stora förändringar gjordes i fastighetsbeståndet och i den utvecklingsgrupp som jag tillhörde tog vi sikte på framtiden. Vi genomförde det första införandet av bredband i större skala till flerfamiljshushåll och sjösatte en så kallad comunity, med adressen kvarteret.nu. Detta var 1998. Idag finns det visst något som heter facebook. Vi införde närdemokrati, hus- och miljövärdar. Genom alla dessa visionärers arbete är bolaget idag ett friskt bolag, med sunda affärer. Det som kommit fram i media har inte handlat om chefer som tillskansat sig fördelar eller en "massa pengar". Det har handlat om enskilda personer som brutit mot bolagets policy och även lagen. De ska straffas genom lagföring och hålla bolaget skadeslöst genom att de får betala tillbaka vad de knyckt.
En (1) chef blev uthängd för att han och några kompisar årligen åker till fjällen. Genom åren har deras karriärer fört dem hit och dit i arbetslivet, men de har hängt ihop genom denna årliga kamratresa. Någon kör, någon står för maten, någon för stugan. Man turas om. I framställningen blir det en muta. Mygel och korruption. Det kan andra tro, inte jag.
En av nyckel- och framgångsfaktorerna för strukturomvandlingen var ett betydande införande av IT-stöd i alla led i kärnverksamheten. När man gör en så omfattande förändring av verksamheten måste man också säkerställa att rutinerna fortfarande fungerar efter förändringarna, men här, liksom i alla andra verksamheter, strävar man mot större individuellt ansvar och egenkontroll. Här behöver bolaget uppenbarligen se över sina rutiner, så att inte frestande luckor uppstår i rutinerna. I det uppmärksammade fallet, med de två personerna som tillskansat sig betydande belopp genom att dela upp fakturorna i mindre poster, för att undgå kravet att chefen skulle attestera, krävs det förändringar.
Nu till HGF:s "krav". För mig är det helt befängt att, som HGF, kräva att kommunen ska ta ansvar och hålla hyresgästerna skadeslösa. Vilken skada? Hur stor är den? Exakt vilken hyresgäst har lidit skada och på vilket sätt? Särskilt om rackarna får betala tillbaka vad de knyckt. Menar HGF att alla Göteborgare, vare sig de bor i villor, radhus, bostadsrätter, privatägda och kommunala hyresrätter, genom skattemedel ska hålla hyresgästerna skadeslösa? Vad menar HGF?
Den externa granskaren KPMG har påvisat svagheter i rutinerna för bland annat upphandling, de har inte påvisat dåligt resultat i upphandlingarna. Det är en inte betydelselös destinktion. För att en skada ska anses ha uppstått måste man visa att upphandlingen lett till sämre villkor, än den skulle gjorts om alla regler följts. Vi vet inte ens vilka regler man brutit mot.
Jag anser att det finns två saker som man kan ha uppsikt på i det här fallet: hur nöjda är Poseidons hyresgäster med sin förvaltare? Hur hög hyra betalar Poseidons hyresgäster, jämfört med andra hyresgäster?
I årliga nationella och egna undersökningar har ett så kallat Nöjd KundIndex (NKI) beräknats utifrån enkäter till hyresgäster i hela Göteborg. Poseidons har gått från dryga 60 (på en 100-gradig skala), till årets 75. Jag påstår att det är ett mycket bra resultat som peronalen på Poseidon har anledning att känna stolthet för.
När det gäller hyresnivån så förhandlas den årligen med HGF och är varken högre eller lägre än andra aktörers i samma segment - kommunala hyresrätter, det vill säga allmännyttan. Om man ska visa att en hyresgäst lidit skada så blir det mycket svårt. Utöver de generella problemen handlar det även om att det ekonomiska ansvaret är delegerat. Om en krabat i ett distrikt lägger rabarber på pengar så påverkar det bara det distriktets ekonomi och inte ens hela det distriktet, utan ett visst område i distriktet. Det går inte att härleda en hyra i andra änden av staden till just det skurkstrecket.
Nu är det mer än tio år sedan jag lämnade Poseidon och jag är fortfarande väldigt stolt över det förändringsarbete vi genomförde då och det är med stor förvåning jag ser hur HGF nafsar bolaget i strupen. HGF får årligen betydande belopp av alla fastighetsägare. Till och med för lägenheter på äldreboenden och gruppbostäder för personer med funktionshinder, kräver HGF att få en bit av kakan. Jag har personligen försökt att förhandla bort avgifterna för dessa grupper, helt utan framgång eller förståelse från HGF. Detta påverkar hyresnivåerna betydligt mer än de belopp som nämnts i granskningen eftersom fastighetsägaren får betala en förhandlingsavgift för samtliga lägenheter, inte bara för medlemmarnas och att fastighetsägaren ska göra detta för resurssvaga personer, som garanterat inte är medlemmar i HGF, är direkt oetiskt, enligt min mening.
Dessutom har, innan HGF:s pressmeddelande skickades ut, koncernchefen avgått. Oavsett de bakomliggande faktorerna så är det ett tecken på ansvarstagande och jag är säker på att den tillförordnade chefen - Östen Karlsson - kommer att fortsätta arbetet med att förbättra ledningsstrukturen i koncernen. Ett arbete som pågått hela hösten och troligtvis redan gjort det omöjligt att kopiera just de kryphål som fanns. Tyvärr finns det ohederliga individer och nya sätt att tillskansa sig fördelar kommer kreativa människor alltid på.
Kör på Poseidon - ni är duktiga!
Uppdatering:
Klipp från P4 nyheter, måndag 22 november: intervju med Bengt Svensson, ordförande för HGF, västra regionen.
HGF:s pressmeddelande publicerad på Newsdesk.
I dagens GP kan man läsa att Hyrestgästföreningen (HGF) inte vill att hyresgästerna ska betala för fastighetsägarnas slarv. I ett pressmeddelande skriver HGF att..."De missförhållanden som förekommit hos de kommunala bostadsbolagen i Göteborg ska självklart inte betalas av hyresgästerna. De ska givetvis hållas skadeslösa". Tyvärr går det inte att hitta pressmeddelandet på HGF:s webbsida, trots att det är utskickat till media, så jag refererar till citatet i GP.
Innan jag går in på HGF:s krav ska jag vrida tillbaka klockan till tiden då jag arbetade i Poseidon.
När jag började min anställning 1996 var 2 000 av 27 000 lägenheter tomma! Det fanns fortfarande statliga räntesubventioner och utan dessa hade bolaget inte varit lönsamt. Ett enormt förändringsarbete inleddes för att åstadkomma den strukturomvandling som var nödvändig, eftersom räntesubventionerna skulle avskaffas på en treårsperiod. Tidshorisonten var fyra till fem år för att lyckas med strukturförändringarna. Det gjorde bolaget, men totalt 800 personer fick lämna sina jobb. Stora förändringar gjordes i fastighetsbeståndet och i den utvecklingsgrupp som jag tillhörde tog vi sikte på framtiden. Vi genomförde det första införandet av bredband i större skala till flerfamiljshushåll och sjösatte en så kallad comunity, med adressen kvarteret.nu. Detta var 1998. Idag finns det visst något som heter facebook. Vi införde närdemokrati, hus- och miljövärdar. Genom alla dessa visionärers arbete är bolaget idag ett friskt bolag, med sunda affärer. Det som kommit fram i media har inte handlat om chefer som tillskansat sig fördelar eller en "massa pengar". Det har handlat om enskilda personer som brutit mot bolagets policy och även lagen. De ska straffas genom lagföring och hålla bolaget skadeslöst genom att de får betala tillbaka vad de knyckt.
En (1) chef blev uthängd för att han och några kompisar årligen åker till fjällen. Genom åren har deras karriärer fört dem hit och dit i arbetslivet, men de har hängt ihop genom denna årliga kamratresa. Någon kör, någon står för maten, någon för stugan. Man turas om. I framställningen blir det en muta. Mygel och korruption. Det kan andra tro, inte jag.
En av nyckel- och framgångsfaktorerna för strukturomvandlingen var ett betydande införande av IT-stöd i alla led i kärnverksamheten. När man gör en så omfattande förändring av verksamheten måste man också säkerställa att rutinerna fortfarande fungerar efter förändringarna, men här, liksom i alla andra verksamheter, strävar man mot större individuellt ansvar och egenkontroll. Här behöver bolaget uppenbarligen se över sina rutiner, så att inte frestande luckor uppstår i rutinerna. I det uppmärksammade fallet, med de två personerna som tillskansat sig betydande belopp genom att dela upp fakturorna i mindre poster, för att undgå kravet att chefen skulle attestera, krävs det förändringar.
Nu till HGF:s "krav". För mig är det helt befängt att, som HGF, kräva att kommunen ska ta ansvar och hålla hyresgästerna skadeslösa. Vilken skada? Hur stor är den? Exakt vilken hyresgäst har lidit skada och på vilket sätt? Särskilt om rackarna får betala tillbaka vad de knyckt. Menar HGF att alla Göteborgare, vare sig de bor i villor, radhus, bostadsrätter, privatägda och kommunala hyresrätter, genom skattemedel ska hålla hyresgästerna skadeslösa? Vad menar HGF?
Den externa granskaren KPMG har påvisat svagheter i rutinerna för bland annat upphandling, de har inte påvisat dåligt resultat i upphandlingarna. Det är en inte betydelselös destinktion. För att en skada ska anses ha uppstått måste man visa att upphandlingen lett till sämre villkor, än den skulle gjorts om alla regler följts. Vi vet inte ens vilka regler man brutit mot.
Jag anser att det finns två saker som man kan ha uppsikt på i det här fallet: hur nöjda är Poseidons hyresgäster med sin förvaltare? Hur hög hyra betalar Poseidons hyresgäster, jämfört med andra hyresgäster?
I årliga nationella och egna undersökningar har ett så kallat Nöjd KundIndex (NKI) beräknats utifrån enkäter till hyresgäster i hela Göteborg. Poseidons har gått från dryga 60 (på en 100-gradig skala), till årets 75. Jag påstår att det är ett mycket bra resultat som peronalen på Poseidon har anledning att känna stolthet för.
När det gäller hyresnivån så förhandlas den årligen med HGF och är varken högre eller lägre än andra aktörers i samma segment - kommunala hyresrätter, det vill säga allmännyttan. Om man ska visa att en hyresgäst lidit skada så blir det mycket svårt. Utöver de generella problemen handlar det även om att det ekonomiska ansvaret är delegerat. Om en krabat i ett distrikt lägger rabarber på pengar så påverkar det bara det distriktets ekonomi och inte ens hela det distriktet, utan ett visst område i distriktet. Det går inte att härleda en hyra i andra änden av staden till just det skurkstrecket.
Nu är det mer än tio år sedan jag lämnade Poseidon och jag är fortfarande väldigt stolt över det förändringsarbete vi genomförde då och det är med stor förvåning jag ser hur HGF nafsar bolaget i strupen. HGF får årligen betydande belopp av alla fastighetsägare. Till och med för lägenheter på äldreboenden och gruppbostäder för personer med funktionshinder, kräver HGF att få en bit av kakan. Jag har personligen försökt att förhandla bort avgifterna för dessa grupper, helt utan framgång eller förståelse från HGF. Detta påverkar hyresnivåerna betydligt mer än de belopp som nämnts i granskningen eftersom fastighetsägaren får betala en förhandlingsavgift för samtliga lägenheter, inte bara för medlemmarnas och att fastighetsägaren ska göra detta för resurssvaga personer, som garanterat inte är medlemmar i HGF, är direkt oetiskt, enligt min mening.
Dessutom har, innan HGF:s pressmeddelande skickades ut, koncernchefen avgått. Oavsett de bakomliggande faktorerna så är det ett tecken på ansvarstagande och jag är säker på att den tillförordnade chefen - Östen Karlsson - kommer att fortsätta arbetet med att förbättra ledningsstrukturen i koncernen. Ett arbete som pågått hela hösten och troligtvis redan gjort det omöjligt att kopiera just de kryphål som fanns. Tyvärr finns det ohederliga individer och nya sätt att tillskansa sig fördelar kommer kreativa människor alltid på.
Kör på Poseidon - ni är duktiga!
Uppdatering:
Klipp från P4 nyheter, måndag 22 november: intervju med Bengt Svensson, ordförande för HGF, västra regionen.
HGF:s pressmeddelande publicerad på Newsdesk.
lördag 20 november 2010
Idag kom vintern
Snö var aviserat och mycket riktigt: det kom fem centimeter, som nu i strort sett är avlägsnat från alla gångstråk på tomten, samt från lillbåtens pressening. Temperaturen ligger runt nollan och man kan ju hoppas att det smälter bort innan kylan, som också är lovad, kommer. Annars blir det väldigt halt. Plogbilen har farit förbi två gånger, med saltcentrifugen i full gång. Hoppas det räcker.
När kära L och jag var ute och skottade passade jag på att prata med den granne som varit mest aktiv i att driva frågan om synpunkter på kommunens utvecklingsplan för Hälsö hamnar. Inte heller han har fått någon information om ett andra möte med kommunens Samhällsbyggnadsnämnd. Jag skrev till ordföranden och nämndsekreteraren för en vecka sedan, men det har ännu så länge inte gett resultat. De har ytterligare två veckor på sig, om de vill följa förvaltningslagen.
Kära L har stuvat undan pelargonerna i sitt vinteride och är nu i full färd med att stryka julgardiner och dito dukar. De kommer på plats denna helgen, medan stakar och annat krams kommer fram nästa, som sig bör.
I veckan har jag varit i kungliga huvudkommunen på en konferens om eHälsa. Det är intressant att se hur området utvecklas. Man tror gärna att utveckling går snabbt, men mycket av lösningar som nu ser dagens ljus taldes om redan på 90-talet. Det är komplexa saker och är beroende av bland annat ändrad lagstiftning. Under tiden jobbas det på som vanligt och det är för det mesta väldigt jordnära arbete vi talar om, inom detta område. Sådana saker som mäsnsklig värme och ett gott bemötande är klart underskattat i omsorgen och sjukvården. Därför kan tekniken ibland bli kontraproduktiv. Eftersom jag, i min yrkesroll, är en drivkraft av införandet av nya tekniker, känner jag ett en viss tvehågsenhet kring frågorna.
Här på Hälsö är det, som det alltid är i det konkreta livet, ganska så "low tech" och i kväll är vi bortbjudna till kräftsupé. Det ska bli väldigt gott och trevligt.
När kära L och jag var ute och skottade passade jag på att prata med den granne som varit mest aktiv i att driva frågan om synpunkter på kommunens utvecklingsplan för Hälsö hamnar. Inte heller han har fått någon information om ett andra möte med kommunens Samhällsbyggnadsnämnd. Jag skrev till ordföranden och nämndsekreteraren för en vecka sedan, men det har ännu så länge inte gett resultat. De har ytterligare två veckor på sig, om de vill följa förvaltningslagen.
Kära L har stuvat undan pelargonerna i sitt vinteride och är nu i full färd med att stryka julgardiner och dito dukar. De kommer på plats denna helgen, medan stakar och annat krams kommer fram nästa, som sig bör.
I veckan har jag varit i kungliga huvudkommunen på en konferens om eHälsa. Det är intressant att se hur området utvecklas. Man tror gärna att utveckling går snabbt, men mycket av lösningar som nu ser dagens ljus taldes om redan på 90-talet. Det är komplexa saker och är beroende av bland annat ändrad lagstiftning. Under tiden jobbas det på som vanligt och det är för det mesta väldigt jordnära arbete vi talar om, inom detta område. Sådana saker som mäsnsklig värme och ett gott bemötande är klart underskattat i omsorgen och sjukvården. Därför kan tekniken ibland bli kontraproduktiv. Eftersom jag, i min yrkesroll, är en drivkraft av införandet av nya tekniker, känner jag ett en viss tvehågsenhet kring frågorna.
Här på Hälsö är det, som det alltid är i det konkreta livet, ganska så "low tech" och i kväll är vi bortbjudna till kräftsupé. Det ska bli väldigt gott och trevligt.
torsdag 18 november 2010
Nästan bäst!
Öckerö utmärker sig ofta på ett positivt sätt. I Socialstyrelsens brukarundersökning, som publiceras idag i Dagens Samhälle kan man läsa om detta. Tyvärr kunde man också i GP läsa om Taremarks mindre lyckade affärer som ledande moderat politiker under många år. Trots en fällande dom som ger lägst 6 månaders fängelse klarade han, liksom en "medbrottsling", sig undan med en villkorlig dom. Åklagarens (!) motivering var att brottet hände för så länge sedan. En intressant motivering av en åklagare.
tisdag 16 november 2010
Höstfiske
Ni som följer bloggen vet att lillbåten står på land. Några kompisar har hört av sig och frågat om vi inte ska ut och fiska. De har blivit besvikna när jag berättat att det inte går. De har tyckt att det varit väl tidigt att ta upp lillbåten. Sant, men dels tycker jag att det är rätt kallt nu och därmed rätt så farligt. Ni kanske har läst i GP om de två saknade grabbarna, knappt 30 år gamla? Jag läste igår att man sökt av vattnen väster om Hälsö, då man fått uppgifter om att de varit där.
Den andra anledningen är att det är inte kul att hantera en infrusen liten båt. Det kostar mer än det smakar. Ni minns kanske hur det gick i vintras?
Den andra anledningen är att det är inte kul att hantera en infrusen liten båt. Det kostar mer än det smakar. Ni minns kanske hur det gick i vintras?
Ny funktion
Inläggen har med tiden blivit rätt många. För den skull ni vill leta efter gamla inlägg med ett visst innehåll har jag lagt till en sökfunktion. Testa den gärna. Skriv exempelvis Stella och kolla vad som händer. Sökfunktionen hittar du till höger.
söndag 14 november 2010
Hamnarbete
Hälsö hamnförening har de senaste åren bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete, vilket har lett till en modern hamn, med förstklassiga bryggor för både gäster och långliggare. Vi har också byggt nya sjöbodar, förbättrat vinteruppställningsplatserna, ordnat möjligheter för husbilar att utnyttja hamnen, byggt ett nytt hus med toppmoderna, tillgängliga toaletter och duschar. Listan kan göras ännu längre.
Den äldre delen, med bland annat konsumbryggan har det inte funnits tid till, vilket har lett till ett visst eftersatt underhåll. Nu är det slut på det och hamnföreningen gör en jättesatsning, med en totalrenovering av den gamla bryggan, som gissningsvis är från sextiotalet. Jag tog några bilder idag med min mobiltelefon.
Det börjar närma sig tiden för julmarknaden och snart måste kajen vara rensad för tält och julgranar.
Den äldre delen, med bland annat konsumbryggan har det inte funnits tid till, vilket har lett till ett visst eftersatt underhåll. Nu är det slut på det och hamnföreningen gör en jättesatsning, med en totalrenovering av den gamla bryggan, som gissningsvis är från sextiotalet. Jag tog några bilder idag med min mobiltelefon.
 |
| Bara stolparna är kvar och minner om att här fanns en brygga en gång. |
 |
| En arbetsbåt med tillhörande pråm har fått kajplats |
 |
| Stål- och virkesskrotet växer till en ordentlig hög |
Fars dag 2010
Idag är det Fars dag och lite senare ska vi till Hjuvik för att äta middag med kära L:s pappa och hans sambo. Lillbettan kommer också dit. Hennes man håller på med renovering av deras hus och får avstå. Det är mycket som ska ordnas innan bebisen kommer.
Kära L och jag har precis kommit in från en liten runda runt Hälsö. Med oss hade vi inbjudningar till den numera traditionella glöggen. Det brukar komma mellan 20 och 30 personer och det är en väldigt trevlig tillställning, som vi ser fram emot. Jag tycker också att det är en mytdödare av myten att man inte blir accepterad på små öar, som nyinflyttad. Det är väldigt trevligt att ta emot grannarna, när de kommer med hembakt bagebröd och andra skärgårdsspecialiteter. Behöver jag säga att vi uppskattar våra grannar mycket?
I går talade jag med en granne om den inbjudan som kommunen utlovat angående en reviderad utvecklingsplan för Hälsö hamnar. Ingen har hört av kommunen, trots att de lovade ett nytt möte i november. Jag skrev igår och ställde frågan, om det blir något informationsmöte, direkt till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande och nämndsekreteraren. Det ska bli intressant om de står för sitt ord.
Kära L och jag har precis kommit in från en liten runda runt Hälsö. Med oss hade vi inbjudningar till den numera traditionella glöggen. Det brukar komma mellan 20 och 30 personer och det är en väldigt trevlig tillställning, som vi ser fram emot. Jag tycker också att det är en mytdödare av myten att man inte blir accepterad på små öar, som nyinflyttad. Det är väldigt trevligt att ta emot grannarna, när de kommer med hembakt bagebröd och andra skärgårdsspecialiteter. Behöver jag säga att vi uppskattar våra grannar mycket?
I går talade jag med en granne om den inbjudan som kommunen utlovat angående en reviderad utvecklingsplan för Hälsö hamnar. Ingen har hört av kommunen, trots att de lovade ett nytt möte i november. Jag skrev igår och ställde frågan, om det blir något informationsmöte, direkt till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande och nämndsekreteraren. Det ska bli intressant om de står för sitt ord.
lördag 13 november 2010
Sista handen
Är det inte underligt? Varför drar jag ut på allt? Lämnar alltid något litet kvar. Sista listen som ska spikas dit, tvättar jag bilen så sparar jag fälgarna till en annan dag, eller tar dammsugningen nästa gång. Är det någon som känner igen sig? Jag tycker mig se i min omgivning att ganska många är som jag. Det enda jag inte lämnar är sista kakan på fatet :-)
När jag gjorde portalen ut till smultronstället fästa jag inte de små tvärslåna som sitter ovanpå. De sitter rätt så tajt och jag ville känna efter lite om det blev som jag ville. Nu har det gått ett år och varje gång det blir styv kuling så välter de och en gång, nu i höst, när det stormade, blåste de till och med av.
Idag tog jag in dem, borrade två hål i varje. Mätte upp och skruvade dit dem. Allt som allt ett jobb på en halvtimme. Att det ska ta ett år är ju lite överdrivet, eller hur? Men nu sitter de där i alla fall. Hoppas jag.
Tråkigt nog kom inte höstprojektet igång denna veckan heller. Jag hoppas på nästa vecka. Gör det inte det får jag nog fundera över en plan B.
När jag gjorde portalen ut till smultronstället fästa jag inte de små tvärslåna som sitter ovanpå. De sitter rätt så tajt och jag ville känna efter lite om det blev som jag ville. Nu har det gått ett år och varje gång det blir styv kuling så välter de och en gång, nu i höst, när det stormade, blåste de till och med av.
 |
| Nu har de ställts på plats för gott |
Tråkigt nog kom inte höstprojektet igång denna veckan heller. Jag hoppas på nästa vecka. Gör det inte det får jag nog fundera över en plan B.
torsdag 11 november 2010
På jakt
När vi köpte Anneborg 2004 var en av de första åtgärderna att införskaffa en släpkärra. Den har fått bekänna färg! Det har vår gamla Volvo också fått göra. Den omdefinierades till arbetsbil/traktor och slitaget har varit stort sedan dess. Även om den fortsätter att glida igenom besiktningen år efter år utan anmärkning, märks det både här och där. Eftersom den oftast var skitig och full av allsköns brôte behövde vi en ny bil. Och så föddes lillbilen, vår lilla Peugeot 107. Nu är det stora jobbet med Anneborg gjort och vi behöver inte längre två bilar, som vi haft i drygt fyra år. Därför har vi börjat se oss om efter en ny. Idag avverkade vi Toyota. Vi får se vilka vi tycker det är lönt att titta på, men vi tänkte att utifrån några krav och önskvärda egenskaper, bland annat att det ska vara en miljöbil, lista alla kandidater och därefter börja värdera de utvalda. Det kan ta en stund. Idag satt vi Toyota Yaris på listan i alla fall.
Ute blåser en kuling när jag skriver detta. Dessutom regnar det. Då är det lika bra att kura i fåtöljen. Vädret gör väl dessutom att projektstarten för projekt sjöbod skjuts upp något.
Ute blåser en kuling när jag skriver detta. Dessutom regnar det. Då är det lika bra att kura i fåtöljen. Vädret gör väl dessutom att projektstarten för projekt sjöbod skjuts upp något.
tisdag 9 november 2010
Tillbaka till sommartiden?
Klicka in dig på Stellas loggbok i menyn till höger och vrid tillbaka klockan en stund. I Stellas loggbok, hittar du härliga sommarbilder från sommarens segling tur/retur Koster.
måndag 8 november 2010
Nya svålar
Vår lilla bil är vårt rullande hem. Bortåt femton timmar i veckan tillbringas i den, ibland mer. På morgonen lastar vi in rykande hett te, dagens GP, goa plädar och ger oss iväg. Oftast strax efter klockan sex. I CD-spelaren snurrar det gärna en talbok i "feel-good" genren. Just nu är det Paasilinnas I harens år. En otroligt mustig berättelse. På färjan blir det i regel ett kortare uppehåll i "bokläsandet", till förmån för GP och eventuellt lite nyheter på radion. Vi dricker vårt te och pratar lite om vad som ska hända under dagen. Strax bär det av igen och boken startas igen. När man kommer till arbetet har man redan fått några goa skratt och arbetsdagen blir lite roligare.
På hemvägen kan det bli något ärende, kanske till någon butik, men vanligtvis försöker vi köra hem direkt. Nu, på vinterhalvåret, är det kolsvart när vi kommer hem. Jag borde satt på vinterdäcken i helgen som gick, för idag rapporterade meteorologerna snöglopp under natten. Risk för slirigt väglag i morgon alltså. Det blev arbetskläder på och däckbyte i det bistra mörkret. Nordostan är inte roligt, men jag jobbade mig varm. Nu är det gjort och vårt lilla mobila hem är tryggt förberett för vintern.
På hemvägen kan det bli något ärende, kanske till någon butik, men vanligtvis försöker vi köra hem direkt. Nu, på vinterhalvåret, är det kolsvart när vi kommer hem. Jag borde satt på vinterdäcken i helgen som gick, för idag rapporterade meteorologerna snöglopp under natten. Risk för slirigt väglag i morgon alltså. Det blev arbetskläder på och däckbyte i det bistra mörkret. Nordostan är inte roligt, men jag jobbade mig varm. Nu är det gjort och vårt lilla mobila hem är tryggt förberett för vintern.
På utflykt
I helgen var kära L och jag på en liten utflykt. Vi hälsade på vänner som vi fick när vi gick på gymnasiet. Vänner sedan 40 år! Vad pratar man om då? Inte bara barnbarn och sjukdomar, även om vi hann med det också. Lite krämpor har man ju fått med åren och barnbarn har vi ju. Vännerna är också seglare sedan många år och vi har många seglarminnen, både i sjön och på land. Just under höstlovet har vi många gånger tagit ledigt från våra jobb några dagar och farit runt på olika båtmässor. Tyvärr inte de senaste två åren och nu fick det bli en stillsam sittning hemma hos vännerna och trevligt småprat till fram på småtimmarna.
Hemma på Hälsö igen tog kära L en promenad runt "rundan" och jag hade tänkt sätta på vinterdäcken. Så blev det inte - jag latade mig istället, vilket jag inte skulle gjort för nu är det snöglopp lovat till i morgon. Jag lär får byta däck i mörkret i kväll istället.
Denna veckan är det tänkt att höstprojektet ska starta, det vill säga smärre förändringar av bua. Jag återkommar naturligtvis i det ärendet med lite bilder, när det finns något att berätta.
Hamnföreningen har kallat till extra stämma, med anledning av att en medlem haft synpunkter på stadgarna och på uppdrag av styrelsen tagit fram förslag på förbättringar. Ni minns kanske årsmötet då sittande styrelsen avgick två gånger? Det var så det hela började så det kommer att bli ett intressant möte.
Hemma på Hälsö igen tog kära L en promenad runt "rundan" och jag hade tänkt sätta på vinterdäcken. Så blev det inte - jag latade mig istället, vilket jag inte skulle gjort för nu är det snöglopp lovat till i morgon. Jag lär får byta däck i mörkret i kväll istället.
Denna veckan är det tänkt att höstprojektet ska starta, det vill säga smärre förändringar av bua. Jag återkommar naturligtvis i det ärendet med lite bilder, när det finns något att berätta.
Hamnföreningen har kallat till extra stämma, med anledning av att en medlem haft synpunkter på stadgarna och på uppdrag av styrelsen tagit fram förslag på förbättringar. Ni minns kanske årsmötet då sittande styrelsen avgick två gånger? Det var så det hela började så det kommer att bli ett intressant möte.
torsdag 4 november 2010
Plaskar gör det, såväl i verkligheten som i ankdammen
Efter en period med blåsigt och regnigt väder är det utlovat några fina dagar framöver. Det ska bli väldigt skönt för det finns en del utomhusjobb kvar innan det är klart för vintern. Kära L flyttade lite växter helgen som gick och dahliorna är uppgrävda och räddade från frosten. Stella är ännu inte helt tömd på dynor och pentrypumparna måste tömmas innan frosten sätter in på allvar.
Idag hörde skeppare Eriksson av sig. Han ville sätta krabbegarn, men vi har bara gummibåt till förfogande. Det får vara bra väder i så fall. Fast krabba är gott, så varför inte. Vi får se om det blir denna helgen, för vi ska hälsa på hos vänner i Björboholm. Sådant måste man också hinna med.
Ankdammen - jo, där plaskar det vill jag lova! Efter genomfört val har det kuckilurats i korridorerna och en miljöpartist visade sig i själva verket vara en folkpartist in spe och klev häromdagen ut ur garderoben med buller och bång. Birgitta, som hon heter, tog sitt mandat med sig och fick en vice ordförandepost i samhällsbyggnadsnämnden och knappt 40 000 kronor om året i arvode som tack för besväret. Hennes förklaring var obetalbar:
- jag har hållt med folkpartiet i varenda fråga under förra mandatperioden.
Självklart borde hon vara med i folkpartiet, men det borde hon kanske gjort slag i innan valet. Gissa om röd-gröna väljare funderar över hur valsystemet fungerar. Lägg din röst i den röd-gröna valurnan och vips har Alliansen (Borgerlig samverkan) fått ytterligare ett mandat.
Idag hörde skeppare Eriksson av sig. Han ville sätta krabbegarn, men vi har bara gummibåt till förfogande. Det får vara bra väder i så fall. Fast krabba är gott, så varför inte. Vi får se om det blir denna helgen, för vi ska hälsa på hos vänner i Björboholm. Sådant måste man också hinna med.
Ankdammen - jo, där plaskar det vill jag lova! Efter genomfört val har det kuckilurats i korridorerna och en miljöpartist visade sig i själva verket vara en folkpartist in spe och klev häromdagen ut ur garderoben med buller och bång. Birgitta, som hon heter, tog sitt mandat med sig och fick en vice ordförandepost i samhällsbyggnadsnämnden och knappt 40 000 kronor om året i arvode som tack för besväret. Hennes förklaring var obetalbar:
- jag har hållt med folkpartiet i varenda fråga under förra mandatperioden.
Självklart borde hon vara med i folkpartiet, men det borde hon kanske gjort slag i innan valet. Gissa om röd-gröna väljare funderar över hur valsystemet fungerar. Lägg din röst i den röd-gröna valurnan och vips har Alliansen (Borgerlig samverkan) fått ytterligare ett mandat.
onsdag 3 november 2010
Det är inte färdigt förrän det är klart
I går när vi kom hem fick jag omgående ge mig ut i regnet och blåsten för att ta hand om lillbåten. Täckningen var lite halvhjärtad och jag hade tänkt att göra den bättre lite senare. Tyvärr hade jag inte koll på väderprognosen. Små hål i presenningen gjorde att det mesta av dagens ihållande regn hade hamnat i båten, men presenningen hade också säckat ihop och en hel del vatten låg i den. Jag använde en trädgårdsslang som hävert och fick tömt båten medan vi åt kvällsmat. Efteråt, när magen var full och båten tom, lättade jag på presenningen, tog med mig en ficklampa, en bock och en regel. Efter lite pyssel under presenningen, med ficklampan som hjälp, fick jag till det rätt bra. Sträckte upp presenningen igen och så fick det duga. Och det har faktiskt fungerat tillfredsställande idag. Det har regnat och blåst riktigt hårt, men det ser ut att hålla. På grund av hålen får jag väl ta fram slangen fler gånger, men det är ju en liten sak.
Det gamla talesättet "gör om, gör rätt" fungerar rätt så bra, om man nu inte gör rätt från början.
Det gamla talesättet "gör om, gör rätt" fungerar rätt så bra, om man nu inte gör rätt från början.
måndag 1 november 2010
Fifflarveckan
Förra veckan, får man väl säga, satte etikett på 2010 som ”mutåret”. En rad händelser, som kulminerade i ett antal skandaliserade ”muthärvor” i Göteborg, ledde fram till att minsta lilla tvivelaktiga snedsteg rubricerades med krigsrubriker. På facebook och i twitterflöden faller ofta domen hård, men det finns också en seriös debatt om pressetik, politisk heder och allmän hederlighet. Paul Ronge är en av dem som varit mest kritisk till hur den senaste veckans plask i ankdammen behandlats. Jag tänker naturligtvis på Sofia Arkelsten och hennes bjudresa till sydfrankrike. När mediadrevet sedan fick vittring radades ytterligare små pinsamheter upp. Sofia hade exempelvis, som taleskvinna i miljöfrågor, tagit emot ett gratis billån av ett premiummärke, tillskansat sig en lägenhet på ett märkligt sätt, samt även låtit sig bjudas till Finland av lobbyister för kärnkraft. Allt enligt media.
I min blogg skriver jag uteslutande om livet i den ”lilla” världen: mitt liv, i den lilla kommunen. Jag undviker att kommentera stort som smått, för att det ska vara mer igenkänningsbart för läsarna och för att mitt intresse har sitt fokus här. Kanske lite minimalistiskt, rentav. Det kan ändå vara av intresse att betrakta det som händer i omvärlden därför att det påverkar den lilla världen jag lever och bor i.
Jag tänker därför utveckla ett allmänt resonemang kring denna problematik och här kan det kanske vara lämpligt att sluta läsa, om man inte är särskilt intresserad av etik och moral.
Den granskande journalistiken
En grundbult i diskussionen om Arkelstensaffären har varit om media gått över gränsen, om det nu finns en sådan. Paul Ronge ställer i ett meningsutbyte med mig frågan ”Vad är fiffel? Har media ensamt definitionsprivilegiet?”. Samtidigt, på min replik om han anser att det behövs en reglering eller grundlagsändring, svarar han nej. För mig blir det uppenbart att, om ingen reglering ska ske så har media definitionsprivilegiet, eller tolkningsföreträde, om man så vill. De pressetiska reglerna borde vara tillräckligt skydd för individen. Det finns således inte någon situation, som inte skulle kunna betraktas ur ett fiffelperspektiv, förutsatt att media i övrigt respekterar de pressetiska reglerna. Med det menar jag att bara media själva kan avgöra när något är värt att rapportera, däremot inte nödvändigtvis att det som rapportearas faktiskt är lagbrott och i den meningen ett odiskutabelt "fiffel".
Hur bör politiker i så fall hantera en ständig och kontinuerlig granskning? Enligt Paul Ronge ska man förhålla sig till mediadrev som till en Orkan. Han förklarar inte detta närmare, men som öbo (!) har jag vissa föreställningar. Att färdas med vinden, men med styrfart är en bra grundregel. Sluta inte navigera och håll utkik, dvs försvinn inte från däck. Håll i rodret, hårt. Om det är det Paul menar tror jag han har helt rätt.
Vad vi ser just nu i Arkelstenaffären är en Arkelsten som driver för vinden, inget försök till kontroll, endast ett obstinat ”jag tänker inte avgå” som manövrering. Hon har helt försvunnit från sitt twitterflöde och gör i princip inga uttalanden eller klarlägganden. Däremot står andra ”skeppare” och berättar om sina seglatser och hur de gjorde då. "Jag gjorde så i min orkan och det gick bra". Grattis! Himla bra råd.
Att vara politiker
Att vara politiker är ett ställningstagande. Det första är ställningstagandet om medlemskapet i ett parti. Gör man det, tar man ställning för någonting och mot någonting annat. Som förtroendevald politiker utgår mandatet från mitt ställningstagande. Visar det sig att mitt ställningstagande inte är genuint undergrävs det förtroende jag fått. Ställningstagandet kan vara mer eller mindre explicit. Jag kanske inte i detalj har redogjort för mina ställningstaganden, men är jag moderat förväntas jag stå bakom den ideologi och den politik som förs av det partiet. Jag förväntas dessutom stå bakom underliggande demokratiska principer (vilket SD kritiseras för att inte göra och därför också med rätta ifrågasätts). Om jag inte betalar min TV-licens och trots detta tittar på TV får jag problem! Även om min ideologi säger mig att monopol-TV är fel, är det ett uttryck för en demokratisk vilja. Betalar jag inte licensen så ställer jag mig utanför det demokratiska samhället, blir en ”out law”. Är jag då högste ansvarige i regeringen för de frågorna kan utgången, trots att det inte handlar om mutor, utan om lite småfiffel med några tusenlappar/år, leda till stora konsekvenser.
I det ljuset anser jag att Arkelsten gjort lika graverande misstag.
En annan fråga är om de människor finns som inte kan kritiseras. ”Alla” skulle få avgå, om korten kom på bordet. Jag tror inte det, faktiskt. Det finns, enligt min mening, en större vilja till förståelse för försummelser och mänskliga misstag i befolkningen än vad det finns i media. Däremot är det omöjligt att få förståelse för ett beteende som avslöjar att jag satt upp andra regler för mig själv, än i de politiska beslut jag medverkat till.
Vad kan vi lära?
Är detta något vi kan dra lärdom av i vår lilla plaskdamm? I Öckerö har politikerna tagit ett beslut inom miljöområdet att vara stolt över. Kommunen har köpt in elbilar och det finns en bilpool som även privatpersoner kan utnyttja. Hur länge kan man ha kvar tjänstebilar som förmån för politiker, utan att trovärdigheten blir ifrågasatt. Man kan försvara sig med att man sparar energi inom andra områden, men räcker det verkligen? Hur man kommer att bedömas om man som politiker, t ex inte betalar sin TV-licens, beror säkert på den lokala kulturen. Anta exempelvis att det är en utbredd företeelse lokalt, då blir domen nog troligtvis ganska mild och överslätande.
För att sammanfatta kan man utgå ifrån två saker:
1. Media ska granska och rapportera. De kan inte avsätta en politiker, eller ens kräva att någon avgår.
2. Bedömningen av en politiker som granskats och rapporterats via media kan inte av media definieras som fifflare. Det sker genom självkritik (självinsikt), intern granskning (feed back, ideologiska-strategiska, eller taktiska ställningstaganden), eller av det politiska systemet (misstroenden) och ytterst av väljarna (demokrati).
För att det här ska fungera krävs ett system som är transparent. När skeenden skyfflas undan i bolag, utan samma möjlighet till insyn, läggs ut på konsulter etc. uppstår en väl så allvarlig situation, som när enskilda politiker inte öppet redovisar vad de gör. Det uppstår en situation som försvårar granskning och rapportering. Det är väl kanske också en av förklaringarna till att Uppdrag granskning hittade så pass mycket som man gjorde, vid granskningen av bolagen i Göteborg.
Uppdateringar
1 nov:
Idag fattade överåklagaren beslut att inte inleda förundersökning, vilket i praktiken innebär att det Arkelsten gjort inte faller under allmänt åtal.
I min blogg skriver jag uteslutande om livet i den ”lilla” världen: mitt liv, i den lilla kommunen. Jag undviker att kommentera stort som smått, för att det ska vara mer igenkänningsbart för läsarna och för att mitt intresse har sitt fokus här. Kanske lite minimalistiskt, rentav. Det kan ändå vara av intresse att betrakta det som händer i omvärlden därför att det påverkar den lilla världen jag lever och bor i.
Jag tänker därför utveckla ett allmänt resonemang kring denna problematik och här kan det kanske vara lämpligt att sluta läsa, om man inte är särskilt intresserad av etik och moral.
Den granskande journalistiken
En grundbult i diskussionen om Arkelstensaffären har varit om media gått över gränsen, om det nu finns en sådan. Paul Ronge ställer i ett meningsutbyte med mig frågan ”Vad är fiffel? Har media ensamt definitionsprivilegiet?”. Samtidigt, på min replik om han anser att det behövs en reglering eller grundlagsändring, svarar han nej. För mig blir det uppenbart att, om ingen reglering ska ske så har media definitionsprivilegiet, eller tolkningsföreträde, om man så vill. De pressetiska reglerna borde vara tillräckligt skydd för individen. Det finns således inte någon situation, som inte skulle kunna betraktas ur ett fiffelperspektiv, förutsatt att media i övrigt respekterar de pressetiska reglerna. Med det menar jag att bara media själva kan avgöra när något är värt att rapportera, däremot inte nödvändigtvis att det som rapportearas faktiskt är lagbrott och i den meningen ett odiskutabelt "fiffel".
Hur bör politiker i så fall hantera en ständig och kontinuerlig granskning? Enligt Paul Ronge ska man förhålla sig till mediadrev som till en Orkan. Han förklarar inte detta närmare, men som öbo (!) har jag vissa föreställningar. Att färdas med vinden, men med styrfart är en bra grundregel. Sluta inte navigera och håll utkik, dvs försvinn inte från däck. Håll i rodret, hårt. Om det är det Paul menar tror jag han har helt rätt.
Vad vi ser just nu i Arkelstenaffären är en Arkelsten som driver för vinden, inget försök till kontroll, endast ett obstinat ”jag tänker inte avgå” som manövrering. Hon har helt försvunnit från sitt twitterflöde och gör i princip inga uttalanden eller klarlägganden. Däremot står andra ”skeppare” och berättar om sina seglatser och hur de gjorde då. "Jag gjorde så i min orkan och det gick bra". Grattis! Himla bra råd.
Att vara politiker
Att vara politiker är ett ställningstagande. Det första är ställningstagandet om medlemskapet i ett parti. Gör man det, tar man ställning för någonting och mot någonting annat. Som förtroendevald politiker utgår mandatet från mitt ställningstagande. Visar det sig att mitt ställningstagande inte är genuint undergrävs det förtroende jag fått. Ställningstagandet kan vara mer eller mindre explicit. Jag kanske inte i detalj har redogjort för mina ställningstaganden, men är jag moderat förväntas jag stå bakom den ideologi och den politik som förs av det partiet. Jag förväntas dessutom stå bakom underliggande demokratiska principer (vilket SD kritiseras för att inte göra och därför också med rätta ifrågasätts). Om jag inte betalar min TV-licens och trots detta tittar på TV får jag problem! Även om min ideologi säger mig att monopol-TV är fel, är det ett uttryck för en demokratisk vilja. Betalar jag inte licensen så ställer jag mig utanför det demokratiska samhället, blir en ”out law”. Är jag då högste ansvarige i regeringen för de frågorna kan utgången, trots att det inte handlar om mutor, utan om lite småfiffel med några tusenlappar/år, leda till stora konsekvenser.
I det ljuset anser jag att Arkelsten gjort lika graverande misstag.
En annan fråga är om de människor finns som inte kan kritiseras. ”Alla” skulle få avgå, om korten kom på bordet. Jag tror inte det, faktiskt. Det finns, enligt min mening, en större vilja till förståelse för försummelser och mänskliga misstag i befolkningen än vad det finns i media. Däremot är det omöjligt att få förståelse för ett beteende som avslöjar att jag satt upp andra regler för mig själv, än i de politiska beslut jag medverkat till.
Vad kan vi lära?
Är detta något vi kan dra lärdom av i vår lilla plaskdamm? I Öckerö har politikerna tagit ett beslut inom miljöområdet att vara stolt över. Kommunen har köpt in elbilar och det finns en bilpool som även privatpersoner kan utnyttja. Hur länge kan man ha kvar tjänstebilar som förmån för politiker, utan att trovärdigheten blir ifrågasatt. Man kan försvara sig med att man sparar energi inom andra områden, men räcker det verkligen? Hur man kommer att bedömas om man som politiker, t ex inte betalar sin TV-licens, beror säkert på den lokala kulturen. Anta exempelvis att det är en utbredd företeelse lokalt, då blir domen nog troligtvis ganska mild och överslätande.
För att sammanfatta kan man utgå ifrån två saker:
1. Media ska granska och rapportera. De kan inte avsätta en politiker, eller ens kräva att någon avgår.
2. Bedömningen av en politiker som granskats och rapporterats via media kan inte av media definieras som fifflare. Det sker genom självkritik (självinsikt), intern granskning (feed back, ideologiska-strategiska, eller taktiska ställningstaganden), eller av det politiska systemet (misstroenden) och ytterst av väljarna (demokrati).
För att det här ska fungera krävs ett system som är transparent. När skeenden skyfflas undan i bolag, utan samma möjlighet till insyn, läggs ut på konsulter etc. uppstår en väl så allvarlig situation, som när enskilda politiker inte öppet redovisar vad de gör. Det uppstår en situation som försvårar granskning och rapportering. Det är väl kanske också en av förklaringarna till att Uppdrag granskning hittade så pass mycket som man gjorde, vid granskningen av bolagen i Göteborg.
Uppdateringar
1 nov:
Idag fattade överåklagaren beslut att inte inleda förundersökning, vilket i praktiken innebär att det Arkelsten gjort inte faller under allmänt åtal.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
