torsdag 9 mars 2017
Hitta till Hälsö och Anneborg
Här hittar du en karta över Hälsö, med Anneborg utmärkt. Klicka på symbolen så ser du huset Anneborg.
lördag 21 januari 2017
Titta på bilder på Anneborg eller från Hälsö
I högermenyn finns det två små appar som visar en fotoström. Klicka på dem så startar ett bildspel.
I menyn högst upp finns det en för Anneborg, som beskriver vårt hus historia lite och under Uthyrning berättar Lisbeth mer om vad vi kan erbjuda.
I menyn högst upp finns det en för Anneborg, som beskriver vårt hus historia lite och under Uthyrning berättar Lisbeth mer om vad vi kan erbjuda.
torsdag 24 september 2015
Hösten är här
Vi har haft flera gäster genom åren, som kommer hit långt in på hösten. T ex killgänget som fiskade hummer på dagarna och pratade minnen på kvällarna. Eller kompisarna som köpte hummer varje dag, en hel vecka, och hade trevligt. Med en brasa i spisen kan höstkvällarna vara nog så mysiga. Varför inte en kräftskiva här på Hälsö?
måndag 14 september 2015
Vi finns nu även på Airbnb
Sedan juli finns lägenheten i Anneborg för uthyrning via delningstjänsten Airbnb. Vi ville på detta sätt nå nya målgrupper, gärna från andra länder än Sverige. Det har verkligen blivit resultatet, kan man säga.
söndag 8 mars 2015
Skura golv
Bortsett från jobbet med mattor och flytta möbler, är det ett kul jobb att skura golven. Vi har nästan bara tiljor i huset. Bara i vardagsrummet är det ett annat golv. En gammal stavparkett som vi slipat och gjort fin.
söndag 15 februari 2015
Det bästa av två världar
Med facebook och andra sociala media på fickan, bokstavligen, är det enkelt att bekanta sig med människor man aldrig träffat. Som man inte har någon relation med, utöver den via "nätet". För mig har har det ena lett till det andra och med det menar jag att många nätkompisar träffar jag i olika sammanhang, även i den fysiska, levda världen. Igår var det ganska många och skälet var en jubilar. Göran Sevenson Svenningsson fyllde 50 och det firade han med den äran.
lördag 7 februari 2015
Livets outgrundliga orättvisor
Att flytta till ett litet samhälle på lite drygt 600 personer är inte lätt. Inte blir det enklare när det är en skärgårdsö, där alla känner alla och dessutom kan allas släktförhållanden. Till ett sådant ställe flyttade vi för 10 år sedan: Hälsö. Men alla våra farhågor kom på skam och ett vänligare, öppnare mottagande kan man inte vänta sig, än det vi fick. Kärleken till ön började där och då. Den som betydde mest för oss och den känsla för Hälsö vi fick var Pelle. Vår trygghet i stormen, vår rese.
Bland alla minnen jag har av Pelle tänker jag berätta ett.
För några år sedan hade jag bjudit ut några goda vänner till hummerfisket. Dagen och vännerna kom, men den dagen var det en dimma av sällan skådat slag. Man såg bokstavligen inte längre än några tiotal meter. Vi gick där som äggsjuka hönor och väntade på att dimman skulle lätta. Det gjorde den inte. Pelle konsulterades. Pelle tycket det var en dålig idé. Jag sa att "om man håller sig intill strandlinjen och ser till att den inte kommer utom synhåll kan det väl gå". Vi stod och pratade om det en stund, Pelle gick sin väg, men kom strax tillbaka. Påklädd i sin fiskemundering. "Ni åker inte ut i din eka! Flytta över hummertinorna till snipan så kör jag ut er." Pelle hade radar och all tänkbar utrustning för havsfiske på snipan. Sagt och gjort. Vi körde långsamt ut, med utkik och Pelles ögon fixerade på radarn. Vi såg ingen strandlinje. Vi såg ingenting, faktiskt. På vägen hem var det nära att en snabbgående styrpulpetare körde rakt in i aktern på oss.
Nu har min radar i livet, här på Hälsö slocknat. Pelle är borta och jag sörjer en mycket god vän.
Bland alla minnen jag har av Pelle tänker jag berätta ett.
För några år sedan hade jag bjudit ut några goda vänner till hummerfisket. Dagen och vännerna kom, men den dagen var det en dimma av sällan skådat slag. Man såg bokstavligen inte längre än några tiotal meter. Vi gick där som äggsjuka hönor och väntade på att dimman skulle lätta. Det gjorde den inte. Pelle konsulterades. Pelle tycket det var en dålig idé. Jag sa att "om man håller sig intill strandlinjen och ser till att den inte kommer utom synhåll kan det väl gå". Vi stod och pratade om det en stund, Pelle gick sin väg, men kom strax tillbaka. Påklädd i sin fiskemundering. "Ni åker inte ut i din eka! Flytta över hummertinorna till snipan så kör jag ut er." Pelle hade radar och all tänkbar utrustning för havsfiske på snipan. Sagt och gjort. Vi körde långsamt ut, med utkik och Pelles ögon fixerade på radarn. Vi såg ingen strandlinje. Vi såg ingenting, faktiskt. På vägen hem var det nära att en snabbgående styrpulpetare körde rakt in i aktern på oss.
Nu har min radar i livet, här på Hälsö slocknat. Pelle är borta och jag sörjer en mycket god vän.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)