Vintersport

Alla grannar på Fyrvägen var ute och skottade idag. Det var riktigt trevligt, eftersom man inte ses lika ofta på vintern som på sommaren. När vi var klara med skottningen dök det upp en trio på skidor. Signalvägen var plötsligt en del av Hälsö runt. Kan tänka mig att det blev varm choklad i mål. Jag får väl se till att ha blåbärssoppan redo nästa gång.

Efter skottningen var det dags att ge sig på ett mindre trevligt uppdrag: projekt rädda styrpulpetaren. Som tämligen ovan skärgårdsbo har vi inte varit med om någon isvinter tidigare och vad isen kan ställa till med. De rutinerade lossade sina skôdfästen, dvs akterförtöjning, så fort första isen la sig. Tyvärr upptäckte jag inte detta förrän det var för sent. Isen fungerar ungefär som en boaorm. Boaormen kramar ju sitt byte allt hårdare vid varje utandning, när kroppen är som smalast, tills ingen plats finns för inandning och bytet kvävs. Isen fungerar likadant Varje gång vattnet stiger högre än tidigare fryser akterfästet fast allt högre upp och drar ner aktern på båten. Motorn är nu fastfrusen i isen och "det värsta" kan handa så jag var tvungen att försöka göra något åt det. Vi får se hur det går.