Stella Arctica

Idag gick söndagsturen till Fotö och Stella. Jag har inte varit och tittat till henne på länge utan endast haft kontakt med Hamnkaptenen, Holger. Det såg dock bra ut, men det var en hel del snö i sittbrunnen och på den del av däcket som vätter mod NV. Jag öppnade två vädringsluckor så att kondensen som bildas när vårsolen står på kan vädras bort.

Stella är vinteruppställd i fiskehamnen på Fotö. Fisket är fortfarande viktigt där och fiskehamnen har en mycket aktiv och duglig ledning, som bland annat finansierat parkanläggningar på ön, för allas bästa.
Vi gjorde en liten rundtur på Fotö, när vi ändå var där. Jag anser att Fotö är norra skärgårdens pärla och tycker där är väldigt fint, trots att vi valt att bo på Hälsö. Där är mer genuint, tätare mellan husen. Många hus är riktigt fint renoverade och gamla hamnen med sitt café, med utsikt till Vinga, är svårslaget. Vi har Stella där på vintrarna och även vänner som bor där så vi har många skäl att besöka Fotö.
När vi var klara med med detta så passade kära L och jag på att gå rundan på Hea. Det var första gången och därför lite extra spännande. Naturstigen var skyltad och man kunde surfa in på en webbplats eller ringa ett nummer, för att få en målande beskrivning av flora och fauna. Rösten man fick höra tillhör med största sannolikhet vår egen botanist, Håkan (som fiskade vittling på isen), så Hälsö är en del av den slingan också.
Här kan du själv surfa in och lyssna på Håkan
Naturen skiljer sig från det kargare Hälsö

Hemma på Hälsö, efter en fika hos bror och svägerska, fick det bli en andra promenad och nu när jag skriver detta är kära L ute på sin tredje för dagen. D-vitaminerna kommer att spruta ur öronen, men vad gör väl det. Nere i Kwia kunde jag konstatera att fler båtägare skulle behöva gå lös med isborr och issåg. Visste jag bara vem båtarna tillhörde kunde jag kanske hyra ut den dyra sågen.