måndag 23 augusti 2010

Invecklat med utveckling

Jag har tidigare skrivit om kommunens utvecklingsplaner för Hälsö hamnar. Den senaste veckan har jag försökt att få mina grannar att avslöja vad de känner och tycker om förslaget. Kritiken och känslorna som framkom gäller, som förväntat, såväl delar av förslaget, som själva arbetsformen. Arkitektfirman som anlitats är en av landets mest renommerade och har erfarenhet av kustsamhällen, exempelvis ett program för Klädesholmen. Kritiken är inte riktad mot val av byrå, det handlar alltså inte om det.

När det gäller förslagets innehåll är det två delar som man främst ställer sig tveksam till. Förändringarna på Bastholmen, som innebär att inga vinterplatser kommer att finnas där, utan båtarna ska ställas upp på Stuvö. Ett stort frågetecken uppstår för Långa viga, då det verkar som förändringarna gäller såväl sommar, som vinterplatser, då bryggor ska anläggas för annat ändamål än det nuvarande. Frågor uppkommer också kring sjöbodarna på Bastholmen. Vad ska hända med dem? Var ska torrsättningsplatsen vara? En annan fråga som har med utvidgningen av Hälsö hamn och Kwia att göra är, var ska alla dessa båtar som ska ligga på de nya platserna förvaras på vintern? Och, eftersom Hälsöbornas behov av båtplatser i allt väsentligt är täckt, var ska innehavarnas fordon parkeras, när man genom förändringarna riskerar att minska dagens parkeringar till antal? Den föreslagna nybyggnationen kommer också att öka behovet av parkeringsplatser, vilket försvårar parkeringssituationen ytterligare.

90 båtplatser tillkommer och ska beredas vinterplats
Det uppstår också frågetecken, som inte har med det arkitektoniska i förslaget att göra. En sådan fråga rör finansieringen. I dag har hamnföreningen, med egen ekonomi och delfinansiering av EU, utvecklat hamnen på ett sunt sätt och har en ekonomi i balans. Kommunalrådet har tidigare, i ett personligt samtal, hävdat att kommunen inte vill äga några hamnar. Här finns en hel del att reda ut, tydligen, då man lätt kan föreställa sig att utvecklingsprogrammet kostar åtskilliga miljoner, även om man undantar bostadsbebyggelse. Att hitta spekulanter till konferenshotell eller spa kan troligtvis vara enklare. Den förmodat höga kostnaden för saneringen av varvsområdet är också en intressant fråga. Om kostnaden i sin helhet ska bäras av de kommande hyresgästerna på området kommer hyrorna att bli påverkade. Helt klart. Finns det ett kommunalt intresse att använda skattemedel till detta?

Vem ska bekosta saneringen av varvsområdet?
Den andra huvudfrågan gäller angreppssättet. I underlaget kan man läsa att samråd skett med de olika berörda föreningarna. Detta har jag ingen full insyn i, men alla Hälsöbor är inte medlemmar i dessa och denna stora fråga berör oss alla. Dem jag talat med har varit överens om att förslaget hade sett annorlunda ut, om man haft möjlighet att bidra tidigt i den kreativa processen. De är inte dumma, Hälsöborna. I mitt tidigare inlägg jämförde jag med hur man i Göteborg gått tillväga vid utvecklingen av södra älvstranden. Varför inte också på Hälsö?

Det är naturligtvis helt omöjligt för mig att få ta del av allas synpunkter och därför kan man med rätta förhålla sig kritisk till min beskrivning. Jag vill därför avslutningsvis framhålla att, många med mig, upplever det mycket positivt att Hälsö kommit i fokus på detta sätt. Mycket i förslaget är bra, rent av lysande. Resten hade kanske kunnat undvikas?

1 kommentar:

  1. Du har gjort en bra analys av planerna Ronald!

    /T Crona

    SvaraRadera